Abû Mûsâ al-Ash´arî och dagens studenter

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (889)

´Amr bin Yahyâ bin ´Amr bin Salamah al-Hamadânî berättade: Min fader berättade för mig: Min fader berättade för mig:

”Vi brukade sitta utanför ´Abdullâh bin Mas´ûds (radhiya Allâhu ´anh) dörr innan Fadjr så att vi kunde följa honom till moskén. En gång kom Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh) och sade: ”Har Abû ´Abdir-Rahmân kommit ut än?” Vi sade: ”Nej.” Han satte sig ned med oss tills han kom ut. När han kom ut ställde sig alla upp. Abû Mûsâ sade till honom: ”Abû ´Abdir-Rahmân! Jag såg nyss något obekant i moskén och det var endast gott.” Han sade: ”Vad för något?” Han sade: ”Du kommer att få se om du lever tillräckligt länge. I moskén såg jag människor sitta i cirklar i väntan på bönen. I varje cirkel sitter en man och de har småstenar i händerna. Han säger: ”Säg:

الله أكبر

”Allâh är större.”

hundra gångar”, vilket de gör. Sen säger han: ”Säg:

لا اله إلا الله

”Det finns ingen sann gud utom Allâh.”

hundra gånger”, vilket de gör. Sen säger han: ”Säg:

سبحان الله

”Fri är Allâh från brister”

hundra gånger”, vilket de gör.” Han sade: ”Vad sade du till dem?” Han sade: ”Jag sade ingenting till dem. Jag väntar på ditt uttalande eller din befallning.”1

Detta är poängen, kära bröder, nämligen ”Jag väntar på ditt uttalande eller din befallning”… Titta på skillnaden mellan denne ädle följeslagare och store lärde som säger att han väntar på ens uttalande eller befallning och en liten student som vet knappt något. Så fort en fråga ställs svarar han på frågan utan att åtminstone be en närvarande Shaykh om tillstånd att få svara på frågan för att se om han förstår eller inte. Nej, han svarar direkt. Titta på skillnaden mellan de båda fallen. Det är visserligen inte alls konstigt, ty vi har inga lärde med pedagogik – vi har bara ett fåtal lärde med lite kunskap. Salafiyyûn ansvarar för att leva upp till två villkor: förståelse av rätt islam och uppfostran i denna islam. Islam är inte bara dyrkan där man exempelvis ber utan uttalad avsikt eller med händerna på bröstet, utan också koncentration som är själens bön. Som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Jag har endast sänts för att fullborda rättfärdiga karaktärer.”2

Allt detta är islam. Vi kallar till en allomfattande islam. Vi kallar till att man inte är Sûfiyyah som överdriver med avhållsamhet och vänlighet och ödmjukhet som leder till att man inte påbjuder rätt och förbjuder orätt. Så om vi kallar till måttlig islam, får vi inte glömma oss själva och förse oss själva med vår profets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) karaktärer som han sade om:

”Jag har endast sänts för att fullborda rättfärdiga karaktärer.”

1ad-Dârimî (204), Bahshal i ”Târîkh Wâsit” och al-Khatîb al-Baghdâdî i ”Târîkh Baghdâd” (12/162).

2al-Adab al-Mufrad (273).