Abû Bakr as-Siddîq (radhiya Allâhu ´anh)
Publicerad: 2009-02-11
Författare: Imâm Ibn-ul-Djawzî
Källa: Sifat-us-Safwah (1/98-111)
Muassasah al-Kutub ath-Thaqâfiyyah, 1413/1992
Fotnoter: Darulhadith.com
Hans namn och släkt
Han heter ´Abdullâh bin ´Uthmân bin ´Âmir bin ´Amr bin Ka´b
bin Sa´d bin Taym bin Murrah bin Ka´b bin Luayy.
Hans moder hette Umm-ul-Khayr
Salmâ bint Sakhr bin ´Âmir och hon dog som Muslim.
Beträffande hans namn ´Atîq,
förekommer tre åsikter.
Den första: ´Âishah berättade
att hon ställdes frågan varför Abû Bakr fick namnet ´Atîq
och då sade hon följande:
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu
´alayhi wa sallam) tittade på honom och sade: Detta är Allâhs frigivne
[´Atîq] från Elden.
Den andre: Hans moder
gav honom det namnet och denna åsikt hålls av Mûsâ
bin Talhah.
Den tredje: Anledningen
var hans vackra ansikte. Denna åsikt har al-Layth bin Sa´d. Ibn
Qutaybah sade:
Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi
wa sallam) gav honom det namnet för hans vackra ansikte och namnet as-Siddîq
och sade (i betydelse):
Efter mig kommer det att finnas
12 kalifer; Abû Bakr kommer endast att leva en kort tid.
´Alî bin Abî Tâlib brukade svära
vid Allâh och säga:
Sannerligen uppenbarade Allâh
Abû Bakrs namn as-Siddîq från himlen.
Hans utseende
Abû Bakr (radhiya Allâhu
´anh) var smal, hade smala axlar, magert ansikte och en utstickande panna.
Hans höftskynke brukade glida ned och han brukade färga [skägget] med
henna.
Qays bin Abî Hâzim sade:
Vi gick in till Abû Bakr
och han var en mager och ljus man.
Hans tidiga Islâm
Hassân bin Thâbit, Ibn ´Abbâs,
Asmâ bint Abî Bakr och Ibrâhîm an-Nakha´î sade:
Abû Bakr var den som först
blev Muslim.
Yûsuf bin Ya´qûb
bin al-Mâdjishûn sade:
Jag upplevde min fader och våra
lärda som Muhammad bin al-Munkadir, Rabî´ah bin Abdir-Rahmân, Sâlih bin
Kaysân, Sa´d bin Ibrâhîm och ´Uthmân bin Muhammad al-Akhnasî och ingen
av dem tvivlade på att Abû Bakr var den förste Muslimen.
Ibn ´Abbâs sade:
Abû Bakr var den förste
som förrättade bönen må Allâh förbarma Sig över honom.
´Abdullâh bin Imâm Ahmad rapporterade
från Ibrâhîm som sade:
Abû Bakr är den förste
Muslimen.
Hans barn
Med kvinnan Qatîlah hade han
´Abdullâh och Asmâ. Med Umm Rumân hade han ´Abdur-Rahmân och ´Âishah.
Med Asmâ bint ´Umays hade han sonen Muhammad. Med Habîbah bint Khâridjah
bin Zayd hade han dottern Umm Kulthûm. När Abû Bakr utvandrade
till al-Madînah, bodde han hos Khâridjah och gifte sig med hans dotter.
Asmâ gifte sig med az-Zubayr som senare skiljde sig från henne.
Hon levde då med deras son ´Abdullâh till dess att han dödades och
hon blev 100 år gammal. ´Abdur-Rahmân deltog i striden vid Badr
med avgudadyrkarna för att sedan bli Muslim. Muhammad var Quraysh fromme
man, men han deltog i kuppen mot ´Uthmân. Därefter satte ´Alî bin Abî
Tâlib honom som guvernör i Egypten, men där dödades han av Mu´âwiyahs
anhängare. Angående Umm Kulthûm, gifte hon sig med Talhah
bin ´Ubaydillâh (radhiya Allâhu ´anh).
Några av hans storslagna handlingar
Asmâ bint Abî Bakr sade:
En man kom skrikandes till Abû
Bakr och sade: Din vän [dvs. profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam)]
håller på att dö. Han rusade då upp och gick in i moskén
och sade: Ve er! Vill ni döda en man för att han säger Allâh är min
Herre? Han har ju kommit till er från er Herre med klara bevis!
Då släppte de Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och
vände sig mot Abû Bakr.
Anas sade (i betydelse):
När de på natten skulle
gå in i grottan, sade Abû Bakr: Allâhs sändebud, låt
mig gå in före. Kanske finns det en orm eller någonting annat
som får drabba mig före dig. Han sade: Gå in. Abû
Bakr gick in och rörde vid varje sten han såg med sin hand. Sedan
rev han sönder sina kläder och täppte igen samtliga hål. När det
då återstod en sten, satte han sin häl däri. Därefter tog
han in Allâhs sändebud. Morgonen därpå frågade profeten (sallâ
Allâhu ´alayhi wa sallam) honom: Abû Bakr, var är dina kläder?
Då berättade Abû Bakr vad han hade gjort. Allâhs sändebud
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lyfte då händerna och sade: Allâh,
låt Abû Bakr vara med mig på min nivå på
Domedagen. Följaktligen uppenbarade Allâh (´azza wa djall) att Han har
bönhört honom.
´Umar bin al-Khattâb sade (i
betydelse):
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu
´alayhi wa sallam) beordrade oss att skänka välgörenhet, vilket passade
min mängd pengar. Jag sade: I dag kommer jag att komma före Abû
Bakr. Därpå kom jag med hälften av mina pengar och Allâhs sändebud
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) frågade mig: Vad har du lämnat
till din familj? Jag sade: Hälften. Därefter kom Abû Bakr med
allt han hade och Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade
till honom: Vad har du lämnat till din familj? Han svarade: Allâh och
Hans sändebud. Då sade jag: Jag kommer aldrig mer tävla mot dig
igen.
Några av hans storslagna förträffligheter och positioner
Historikerna har nämnt att Abû Bakr var med Allâhs
sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) i slaget vid Badr och alla andra
slag. Han missade inga slag och han stod stadigt vid Allâhs sändebuds
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sida i slaget vid Uhud när människorna
led nederlag.
I slaget vid Tabûk gav Allâhs sändebud (sallâ Allâhu
´alayhi wa sallam) honom den Stora fanan.
Dagen han blev Muslim ägde han 40 000 dirhamer och han använde
dem till att frigöra Muslimerna och stärka dem.
Han är den förste som samlade ihop Qurânen. Han drack varken
alkohol i Djâhiliyyah eller i Islâm.
Muhammad bin Ishâq nämnde att tio människor blev Muslimer
genom honom. Fem av dem var ´Uthmân bin ´Affân, Talhah bin ´Ubaydillâh,
az-Zubayr, Sa´d bin Abî Waqqâs och ´Abdur-Rahmân bin ´Awf må Allâh
vara nöjd med dem.
Abû Sa´îd sade:
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) predikade
för människorna och sade (i betydelse):
Sannerligen lät Allâh (´azza wa djall) en tjänare välja mellan
denna värld eller det som är hos Honom. Tjänaren valde det som är hos
Honom.
Då började Abû Bakr
(rahimahullâh) gråta och vi förundrades över hur han kunde börja
gråta över att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam)
nämnde en tjänare som valde. Men, tjänaren som fick välja var Allâhs sändebud
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) medan Abû Bakr var den lärdaste
av oss. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):
Om jag skulle ta till mig en
annan nära vän än min Herre, skulle jag ha tagit Abû Bakr som min
nära vän, men [det får endast bli] Islâmiskt brödraskap och dess
kärlek. Ingen annan dörr än Abû Bakrs dörr får vara kvar i
moskén.
Rapporterad av al-Bukhârî och
Muslim.
Sahl bin Sa´d as-Sâ´idî (radhiya
Allâhu ´anh) sade:
Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi
wa sallam) gick till Banû ´Amr bin ´Awf för att sluta fred mellan
dem. Då tiden för bönen gick in kom böneroparen till Abû Bakr
och sade: Skall du leda människorna i bönen så att jag kan kalla
till bön? Han sade: Abû Bakr började be och då kom Allâhs
sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), medan människorna befann sig
mitt i bönen. Han slöt sig till raden, och då började människorna
klappa händer. Abû Bakr, som befann sig i bönen, brydde sig dock
inte. Då såg han Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa
sallam) men Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) antydde åt
honom att stanna kvar på sin plats. Abû Bakr lyfte då
sina händer och tackade Allâh (´azza wa djall) för det som Allâhs sändebud
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade beordrat honom, för att därefter
gå bak och sluta sig till raden, så att profeten (sallâ Allâhu
´alayhi wa sallam) kunde komma fram. Efter att de förrättat bönen och
avslutat den, sade han (i betydelse): Abû Bakr, vad hindrade dig
från att förbli (på din plats) efter att jag beordrat dig?
Då sade Abû Bakr: Det är inte lämpligt att Ibn Abî Qahâfah
[1] ber framför Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).
[2]
Abû Mûsâ al-Ash´arî
sade:
När profetens (sallâ Allâhu
´alayhi wa sallam) sjukdom blev allt svårare, sade han (i betydelse):
Låt Abû Bakr leda folket i bönen.
Rapporterad av Muslim.
Abû Hurayrah (radhiya Allâhu
´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade
(i betydelse):
Ingens egendom har gagnat mig
så mycket som Abû Bakrs egendom. Då började Abû
Bakr gråta och sade: Allâhs sändebud, är jag och min egendom någon
annans än din?
Ibn ´Umar sade (i betydelse):
Jag var hos Allâhs sändebud
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tillsammans med Abû Bakr as-Siddîq.
Han hade på sig en kåpa som var trasig vid bröstet. Då
steg Djibrîl ned och sade: Muhammad, varför ser jag Abû Bakr med
en kåpa som är trasig vid hans bröst? Han sade: Djibrîl, han har
skänkt välgörenhet före Erövringen. Han sade: Allâh (´azza wa djall)
hälsar dig och säger att du skall säga till honom: Är du nöjd eller missnöjd
med Mig i din fattigdom? Då sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu
´alayhi wa sallam): Abû Bakr, Allâh (´azza wa djall) hälsar dig
och frågar dig: Är du nöjd eller missnöjd med Mig i din fattigdom?
Då sade Abû Bakr (´alayhis-salâm): Skall jag vara missnöjd
med min Herre? Jag är nöjd med min Herre. Jag är nöjd med min Herre. Jag
är nöjd med min Herre.
Muhammad bin Djubayr bin Mut´im
rapporterade från sin fader (i betydelse):
En kvinna kom till profeten
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och han sade till henne att återkomma
senare. Då sade hon: Vad skall jag göra om jag kommer och inte
hittar dig? som om hon menar döden Då sade han: Gå till
Abû Bakr om du inte hittar mig.
Rapporterad av al-Bukhârî.
Muhammad bin al-Hanafiyyah sade:
Jag sade till min far [´Alî
bin Abî Tâlib]: Vem är de bästa människorna efter Allâhs sändebud (sallâ
Allâhu ´alayhi wa sallam)? Han sade: Abû Bakr. Jag sade: Och
därefter? Han sade: ´Umar. Därefter blev jag rädd att han skulle säga
´Uthmân om jag frågade och därefter?, så jag sade: Därefter
du? Då sade han: Din fader är ingenting annat än en av Muslimerna.
Rapporterad av al-Bukhârî.
Abû Bakr sade:
Jag önskar jag vore ett träd
som tuggades och åts upp.
Abû Bakrs (radhiya Allâhu ´anh) sjukdom och död
´Abdullâh bin ´Umar sade:
Anledningen till Abû Bakrs död var Allâhs sändebuds
(sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bortgång. Han sörjde till dess
att han dog.
Ibn Shihâb sade:
Abû Bakr och al-Hârith bin Kaldah åt slaktat
kött som hade skänkts till Abû Bakr som gåva. Då sade
al-Hârith till Abû Bakr: Allâhs sändebuds efterträdare, lyft på
händerna. Jag svär vid Allâh att det är förgiftat. Detta år kommer
jag och du att dö samma dag. Han lyfte på händerna och då
året löpt mot sitt slut, dog de samma dag.
Det har även sagts att hans sjukdom fick fart efter att ha
badat en kall dag. Därefter var han sjuk i 15 dagar.
Abûs-Safar sade:
När Abu Bakr blev sjuk besökte människorna honom. De sade:
Skall vi inte kalla på en läkare till dig? Han sade: Jag har
träffat Honom. De sade: Vad sade han då? Han svarade: Jag gör
det Jag vill.
´Âishah sade:
När Abû Bakr blev sjuk av sjukdomen han senare dog
av, sade han: Se hur mycket rikare jag har blivit sen jag blev makthavare
och skicka det sedan till min efterträdare. Vi tittade och fann en nubisk
slav som brukade bära hans barn och en trädgårdsvakt som brukade
vattna hans trädgårdar. Därefter skickade vi dem till ´Umar. Harbî
berättade för mig att ´Umar började gråta och sade: Må Allâh
förbarma Sig över Abû Bakr; han har verkligen tröttat ut sin efterträdare.
Historikerna säger att Abû Bakr gick bort natten till
tisdagen mellan Maghrib och ´Ishâ, åtta dagar kvar av Djumâdâ al-Âkhirah
året 13 efter Hidjrah. Han blev 63 år gammal och beordrade
att hans hustru Asmâ tvättade honom och att han skulle begravas bredvid
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). ´Umar förrättade bönen
för honom mellan graven och predikstolen. Därefter lades han ned i sin
grav av sonen ´Abdur-Rahmân, ´Umar, ´Uthmân och Talhah bin ´Ubaydillâh.
Må Allâh förbarma Sig över honom och vara nöjd med honom,
få oss att återuppstå med honom och ta våra liv
medan vi följer och älskar honom.
[1] D v s han själv. Abû Qahâfah var hans fader.
[2] al-Bukhârî (376) med Imâm al-Albânîs Mukhtasar
Sahîh al-Bukhârî samt Muslim (4/145-146) med Imâm an-Nawawîs förklaring.