Abrahams riktiga barn
31Till de judar som trodde på honom sade Jesus: ”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. 32Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria.” 33De sade: ”Vi härstammar från Abraham och har aldrig varit slavar under någon. Vad menar du då med att vi skall bli fria?” 34Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: var och en som syndar är slav under synden. 35Slaven stannar inte i huset för alltid, men sonen stannar för alltid. 36Om nu Sonen befriar er blir ni verkligen fria. 37Jag vet att ni härstammar från Abraham. Men ni vill döda mig därför att mitt ord inte har trängt in i er. 38Jag förkunnar vad jag själv har sett hos Fadern. Och ni gör vad ni har hört från er fader.” 39De svarade: ”Vår fader är Abraham.” Då sade Jesus: ”Är ni Abrahams barn borde ni göra Abrahams gärningar. 40Men nu vill ni döda mig – den som har sagt er sanningen, som jag har hört av Gud. Så gjorde inte Abraham. 41Ni gör er faders gärningar.” Då sade de: ”Vi är inga oäkta barn. Vi har Gud till fader och ingen annan.” 42Jesus svarade: ”Om Gud vore er fader skulle ni älska mig, ty jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. 43Varför fattar ni inte vad jag säger? Därför att ni inte står ut med att höra på mitt ord. 44Ni har djävulen till fader, och ni vill göra vad er fader önskar. Han har varit en mördare från första början, och han står utanför sanningen därför att någon sanning inte finns i honom. När han ljuger talar han med egna ord, ty han är en lögnare och lögnens fader. 45Men jag talar sanning, och därför tror ni mig inte. 46Kan någon av er bevisa att jag har syndat? Om jag talar sanning, varför tror ni mig då inte?