99. Prövningen i graven

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

Bayân-ul-Ma´ânî fî Sharh Muqaddimati Ibn Abî Zayd al-Qayrawânî, sid. 77-79

Abû Muhammad ´Abdullâh bin Abî Zayd al-Qayrawânî (radhiya Allâhu ´anh) sade:

De troende kommer att prövas och utfrågas i sina gravar:

يُثَبِّتُ اللّهُ الَّذِينَ آمَنُواْ بِالْقَوْلِ الثَّابِتِ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَفِي الآخِرَةِ وَيُضِلُّ اللّهُ الظَّالِمِينَ وَيَفْعَلُ اللّهُ مَا يَشَاء

”Allâh stärker de troende med det ord vars sanning står fast i denna värld och i evigheten; men de orättfärdiga låter Han gå vilse. – Allâh gör vad Han vill.”1

FÖRKLARING

Till Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs fundament hör tron på prövningen, det vill säga utfrågningen, i graven. Den döde utfrågas nämligen i graven. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”När slaven läggs ned i sin grav och hans vänner går bort från honom så att han hör deras fotsteg, kommer två änglar fram till honom. En av dem heter Nakîr och den andre heter Munkar. De kommer att sätta upp honom och säga till honom: ”Vem är din Herre? Vilken religion har du? Vad är det för man som sändes till er?” Den troende kommer att stabiliseras av Allâh och svara rätt: ”Allâh är min Herre, islam är min religion och Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är min profet. Han har kommit till oss med klara bevis och vägledning varpå vi trodde på honom och följde honom.” Den otrogne, eller hycklaren, skall säga: ”Öh, öh. Jag vet inte. Jag hörde människorna säga en sak så jag samma sak.” Han kommer att bli så pass slagen med en hammare, att om ett berg hade blivit slaget med det skulle det ha blivit till sand. Han kommer att skrika så högt att alla Allâhs skapelser hör honom frånsett djinner och människor. Om en djinn eller en människa hade hört honom skulle de ha dött.”2

Härmed återvänder själen till kroppen. Hycklaren och tvivlaren som levde jordelivet i hyckleri och tvivel kommer att svara som angivet. Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah tror på detta. Hadîtherna om straffet i graven är mångfaldigt återberättade och dementeras bara av Mu´tazilah och rationalister som utgår från sin rationalism. Följaktligen dementerar de straffet i graven och struntar i alla bevis. De betror varken straffet i graven eller lycksaligheten i graven. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade efter en begravning:

”Be om förlåtelse och stabilitet för er broder; han frågas nu.”3

Allâh (djalla wa ´alâ) sade:

يُثَبِّتُ اللّهُ الَّذِينَ آمَنُواْ بِالْقَوْلِ الثَّابِتِ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَفِي الآخِرَةِ وَيُضِلُّ اللّهُ الظَّالِمِينَ وَيَفْعَلُ اللّهُ مَا يَشَاء

”Allâh stärker de troende med det ord vars sanning står fast i denna värld och i evigheten; men de orättfärdiga låter Han gå vilse. – Allâh gör vad Han vill.”

Således sade Allâh till Sin profet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gällande hycklarna:

وَلاَ تُصَلِّ عَلَى أَحَدٍ مِّنْهُم مَّاتَ أَبَدًا وَلاَ تَقُمْ عَلَىَ قَبْرِهِ إِنَّهُمْ كَفَرُواْ بِاللّهِ وَرَسُولِهِ وَمَاتُواْ وَهُمْ فَاسِقُونَ

”Be aldrig för någon av dem som dött och stå inte vid hans grav; de hädade Allâh och Hans sändebud och de dog med trots i sinnet.”4

Han förbjöd honom stå vid hycklarens grav och be för honom, vilket betyder att det är korrekt att stå vid den troendes grav och be för honom.

114:27

2Ahmad (4/287) och Abû Dâwûd (4753). Autentisk enligt al-Albânî i ”al-Mishkâh” (131).

3Abû Dâwûd (3221).

49:84