Imâm Shams-ud-Dîn Muhammad bin Abî Bakr bin Qayyim-il-Djawziyyah (d. 751)

Hâdîl-Arwâh ilâ Bilâd-il-Afrâh, s. 75

Han (ta´âlâ) sade:

قَـٰلَ رَبِّ ٱحْكُم بِٱلْحَقِّ ۗ

”Han sade: ’Döm med sanningen, Herre!’”1

Här tillbads Han (subhânahu wa ta´âlâ) om att skänka dem seger mot deras fiender så att de kunde besegra dem. Detsamma gäller änglarnas åkall till sin Herre om att Han ska förlåta de ångerfulla. Åkallet är en av flera orsaker som fordrar förlåtelse. Han (subhânah) har lagt fram orsaker med vilka Han gör det Han vill med Sina förvanter och fiender och vilka Han låter föranleda Sin vilja. På samma sätt har Han låtit orsaker föranleda det Han vill ska ske. Både orsaker och det orsakade kommer från Honom. Om du tycker att det är oklart ska du bara titta på de skapelser som föranleder Hans kärlek och vrede. Han älskar, behagas, förargas och vredgas till följd av orsaker som Han själv har velat och skapat. Allting är från Honom; allting börjar från Honom med Hans vilja och av Hans visdom återvänder allting till Honom allena. Detta är en av monoteismens väldiga portar varigenom endast de som känner Allâh inträder. En annan vers som liknar den vari Han tillbes om att besanna Sitt löfte är Hans (ta´âlâ) ord:

قُلْ أَذَٰلِكَ خَيْرٌ أَمْ جَنَّةُ ٱلْخُلْدِ ٱلَّتِى وُعِدَ ٱلْمُتَّقُونَ ۚ كَانَتْ لَهُمْ جَزَآءًۭ وَمَصِيرًۭا لَّهُمْ فِيهَا مَا يَشَآءُونَ خَـٰلِدِينَ ۚ كَانَ عَلَىٰ رَبِّكَ وَعْدًۭا مَّسْـُٔولًۭا

”Säg: ’Är detta det bästa – eller är det den eviga lustgård som de gudfruktiga har utlovats? Den är deras belöning och målet för deras färd. Där skall alla deras önskningar uppfyllas till evig tid; Allâh borgar för infriandet av detta löfte.’”2

Hans troende slavar frågar Honom om det. Hans änglar frågar Honom om det för dem. Paradiset vädjar till sin Herre för sina invånare. Dess invånare vädjar till Honom om det. Änglarna vädjar om det för dem. Sändebuden vädjar till Honom om det för sig själva och för sina anhängare.

På Domedagen placerar Han dem framför Sig, varpå de medlar om det för Hans troende slavar. I Hans fullkomliga makt, nåd, godhet, givmildhet, generositet och beviljan av allt som Han tillfrågas om finns sådant som anvisar Hans namn och egenskaper samt de frukter och förknippelser som de fordrar, varför det är otillåtet att koppla bort dem från deras frukter och domar. Herren (ta´âlâ) är givmild och Honom tillkommer all givmildhet. Han älskar att frågas, eftersträvas och åtrås. Han har skapat dem som frågar Honom, inspirerat dem att fråga Honom och skapat det som de frågar Honom om. Han har både skapat frågaren och dennes fråga eftersom Han älskar att Hans slavar frågar Honom, åtrår Honom och eftersträvar Honom. Dessutom förargas Han av att inte frågas:

Allâh förargas om du inte frågar Honom

och människan förargas när hon frågas