92. När Djibrîl erbjöd sin hjälp till Ibrâhîm

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Sharh Kashf-ish-Shubuhât, sid. 99-100

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

Ett annat tvivel som de har är berättelsen om Ibrâhîm då han blev kastad i elden varvid Djibrîl uppenbarades för honom i luften och sade: ”Behöver du något?” Då svarade han: ”Inte från dig.” Deras resonemang är att om bön om hjälp från Djibrîl hade varit avguderi, skulle han inte visat sig för Ibrâhîm. Det är dock en typ av deras första tvivel. Om Djibrîl visade sig för honom för att gagna honom med något som han förmådde att utföra, var han ändå den som Allâh sade om:

شَدِيدُ الْقُوَى

”En av de allra mäktigaste.”1

Om Allâh hade låtit honom ta tag i Ibrâhîms eld och de marker och berg som den omgav och kasta dem till öst eller väst, skulle han gjort det. Om Han hade befallt honom att sätta Ibrâhîm på en plats långt bort från dem, skulle han gjort det. Om Han hade befallt honom att ta upp honom till himlen, skulle han gjort det. Detta är samma sak som när en rik man ser en behövande man och erbjuder honom ett lån eller skänker honom något med vilket han häver sitt behov. Men den behövande mannen vägrar att ta emot det och vill istället härda till dess att Allâh sörjer för honom så att ingen ska kunna påminna honom om det. Vad har detta med bön om hjälp i form av dyrkan och avguderi att göra, om de bara förstod?

FÖRKLARING

Detta tvivel avvisas så så sätt att Djibrîl visade sig för honom för att gagna honom med något som han förmådde att utföra. Om Allâh hade tillåtit Djibrîl rädda Ibrâhîm med hjälp av den styrka som Allâh (ta´âlâ) har gett honom, skulle han gjort det. Allâh (ta´âlâ) beskrev Djibrîl på följande sätt:

شَدِيدُ الْقُوَى

”En av de allra mäktigaste.”

Om Allâh hade låtit honom ta tag i Ibrâhîms eld och de marker och berg som den omgav och kasta dem till öst eller väst, skulle han gjort det. Om Han hade befallt honom att sätta Ibrâhîm på en plats långt bort från dem, skulle han gjort det. Om Han hade befallt honom att ta upp honom till himlen, skulle han gjort det.

Därefter gav författaren ett exempel. En rik och förmögen man frågar en fattig man om han behöver pengar eller ta ett lån, om han vill ha en gåva eller någonting annat. Detta är något den rike mannen förmår att utföra. Det hade inte varit avguderi om han hade accepterat dessa erbjudanden.