´Allâmah Zayd bin Muhammad al-Madkhalî (d. 1435)

´Awn-ul-Ahad as-Samad Sharh al-Adab al-Mufrad (1/117)

al-Bukhârî (rahimahullâh) sade:

92 – Muhammad bin Salâm berättade för oss: ´Abdul-A´lâ bin ´Abdil-A´lâ al-Qurashî underrättade oss, från Dâwûd bin Abî Hind, från ´Âmir som berättade att an-Nu´mân bin Bashîr berättade att:

”Hans fader bar på honom till Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sade: ”Allâhs sändebud! Jag vill att du vittnar om att jag har gett en gåva till an-Nu´mân.” Han sade: ”Har du gett likadana gåvor till alla andra dina barn?” Han sade: ”Nej.” Då sade han: ”Be någon annan vittna.” Därefter sade han: ”Vill du inte att alla får lika mycket tillgivenhet?” Han sade: ”Jo.” Då sade han: ”Gör inte så då.”

Abû ´Abdillâh al-Bukhârî sade:

”Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) vittnesbörd utgör inget tillstånd.”

FÖRKLARING

Hadîthen bevisar följande:

1 – Det är obligatoriskt att fråga de lärde om religiösa domar så att muslimen vet sanningen som bevisas i Qur’ânen och Sunnah.

2 – Föräldern måste vara rättvis när denne begåvar sina barn.

3 – Det är förbjudet att samarbeta om synd, oavsett skäl.

4 – Det är föreskrivet att skriva ned och bevittna ekonomiska affärer och dylikt för att förhindra eventuella tvister i framtiden.

5 – Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”Be någon annan vittna.”

betyder inte att han tillät handlingen. Det var tvärtom en varning för det an-Nu´mân ville göra.