90. Vad har du förberett för din grav?

När ´Uthmân (radhiya Allâhu ´anh) stod vid en grav brukade han gråta så att hans skägg blev vått. Det sades till honom: ”Du gråter inte när du tänker på paradiset och helvetet men du gråter på grund av detta.” Då sade han: ”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Graven är den första stationen i nästa liv. Den som klarar sig från den får allting annat enklare därefter. Den som inte klarar sig från den får allting annat svårare därefter.”1

at-Tirmidhî rapporterade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Jag har aldrig sett något utan att graven ser värre ut än det.”2

Mudjâhid sade:

”Den förste som talar till människan är hennes grav. Den säger till henne: ”Jag är maskarnas boning. Jag är ensamhetens boning. Jag är enslighetens boning. Jag är mörkrets boning. Jag är främlingskapets boning. Människa! Detta är vad jag har förberett för dig. Vad har du förberett för mig?”

Abûd-Dardâ’ (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Skall jag inte berätta om min fattigdoms dag? Den är när jag läggs i min grav.”

Dja´far as-Sâdiq (radhiya Allâhu ´anh) brukade besöka gravarna om nätterna och säga:

”Gravarnas invånare! Varför svarar ni inte när jag ropar på er? Jag svär vid Allâh att de inte kan svara. Det är som om jag är liksom de och en av dem.”

Därefter vände han sig mot Qiblah och tillbad Allâh fram till gryningen.

´Umar bin ´Abdil-´Azîz sade till en av sina vänner:

”I går kväll tänkte jag på graven och den döde. Om du hade sett den döde efter tre dygn skulle du blivit obekväm med honom efter att ha varit bekväm med honom en lång tid. Du hade sett ett hem fullt av djur. Du hade sett var rinna från den döde. Du hade sett maskar äta på honom. Lukten har ändrats och lakanen har gått sönder. Allt detta efter att ha varit vacker, doftande och ren.”

Därefter skrek han till och föll medvetslös.

Vissa visa män sade:

”Det finns fyra hav till fyra saker; döden är livets hav. Själen är lustarnas hav. Graven är ångers hav. Allâhs förlåtelse är syndernas hav. Vi ber Allâh den Väldige att låta våra gravar vara den bästa boningen.”

1at-Tirmidhî, Ibn Mâdjah och al-Hâkim.

2Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh-ul-Djâmi´” (1684).