Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 102-105

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

72 – Förbundet som Allâh (ta´âlâ) slöt med Âdam och hans avkomma är sant.

FÖRKLARING

Det vill säga det förbund som Allâh (ta´âlâ) slöt med Âdam och hans avkomma om att de skulle dyrka Allâh allena och inte avguda någon annan är sant. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Allâh slöt ett förbund ur Âdams rygg. Efter att hela hans avkomma hade tagits ut ur hans ryggrad skingrade Han dem framför Sina händer och sade: ”Är Jag inte er Herre?” De sade: ”Jo.”1

Hans förbund med dem går ut på att de ska dyrka Allâh allena och inte avguda någon annan. Vi tror på det, men själva förbundet är otillräckligt. Därtill var det måst att sända sändebud, vilket Allâh också gjorde. Om bara förbundet hade varit tillräckligt skulle Allâh inte sänt sändebud, men Han sände dem för att påminna och kalla människorna till det som förbundet består av. Vissa lärde säger att det förbundet omtalas i Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَإِذْ أَخَذَ رَبُّكَ مِن بَنِي آدَمَ مِن ظُهُورِهِمْ ذُرِّيَّتَهُمْ وَأَشْهَدَهُمْ عَلَى أَنفُسِهِمْ أَلَسْتَ بِرَبِّكُمْ قَالُواْ بَلَى

”Och när din Herre lät nya släkten utgå från Âdams söners länder, begärde Han av dem att de skulle vittna om sig själva: ”Är Jag inte er Herre?” De svarade: ”Jo.”2

Det stämmer inte, det är nämligen någonting annat. Somliga lärde anser att förbundet åsyftar den naturlighet som Allâh har skapat i människan och de gudomliga budskap som Allâh har visat dem för att de ska kunna känna sin Herre. Allâh (subhânah) har skapat en naturlighet i människan så att hon ska dyrka och underkasta sig Honom:

فَأَقِمْ وَجْهَكَ لِلدِّينِ حَنِيفًا فِطْرَةَ اللَّهِ الَّتِي فَطَرَ النَّاسَ عَلَيْهَا لَا تَبْدِيلَ لِخَلْقِ اللَّهِ ذَلِكَ الدِّينُ الْقَيِّمُ وَلَكِنَّ أَكْثَرَ النَّاسِ لَا يَعْلَمُونَ

”GE DIG hän med hela din själ åt den rena, ursprungliga tron, den tro som Allâh vid skapelsen lade ned som en naturens norm i människan – ingenting kan rubbas i Allâhs skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet inte.”3

Det vill säga islam och monoteism. Islam är den monoteism som sändebuden har förkunnat och handlar om att dyrka Allâh allena. Det är den rena, ursprungliga tron. Lägg till det alla bevis som bekräftar Hans herravälde och som de ser i sig själva och sina märkvärdiga skapelser, alla märkvärdiga bevis som intygar om att Han är Skaparen. Han visar dem himlarna och jorden för att visa dem att Han är Skaparen. Dessa skapelser behöver ju en Skapare, ty de har varken uppstått av en slump eller av sig själva:

أَمْ خُلِقُوا مِنْ غَيْرِ شَيْءٍ أَمْ هُمُ الْخَالِقُونَ أَمْ خَلَقُوا السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ بَل لَّا يُوقِنُونَ

”Skapades de kanske av en slump? Eller är de själva skaparna? Har de skapat himlarna och jorden? Nej, de är inte säkra på något!”4

Det är märkligt att Guden trotsas

eller till och med förnekas av förnekaren

I allting har Han ett bevis

som bevisar att Han är en

Allt framför dig bevisar Hans suveränitet och att Han är ensam om att skapa dessa skapelser:

يَا أَيُّهَا النَّاسُ ضُرِبَ مَثَلٌ فَاسْتَمِعُوا لَهُ إِنَّ الَّذِينَ تَدْعُونَ مِن دُونِ اللَّهِ لَن يَخْلُقُوا ذُبَابًا وَلَوِ اجْتَمَعُوا لَهُ

”MÄNNISKOR! Hör på den liknelse, som här framställs: de som ni anropar i Allâhs ställe kommer aldrig att kunna skapa en fluga, även om de förenas för det.”5

Allâh är Skaparen. Ingen annan än Han skapar. Hur kan man då dyrka någon som varken skapar, skänker uppehälle eller förmår att gagna eller skada sig själv? Alltså handlar vittnesbördet i versen:

وَإِذْ أَخَذَ رَبُّكَ مِن بَنِي آدَمَ مِن ظُهُورِهِمْ ذُرِّيَّتَهُمْ وَأَشْهَدَهُمْ عَلَى أَنفُسِهِمْ أَلَسْتَ بِرَبِّكُمْ قَالُواْ بَلَى

”Och när din Herre lät nya släkten utgå från Âdams söners länder, begärde Han av dem att de skulle vittna om sig själva: ”Är Jag inte er Herre?” De svarade: ”Jo.”6

om naturligheten och Allâhs suveränitet så att ingen kan skylla på okunnighet på Domedagen och säga:

إِنَّا كُنَّا عَنْ هَذَا غَافِلِينَ

“Om detta var vi inte medvetna.”7

Det duger inte att argumentera med efterapning framför definitiva bevis och slående belägg.