9. Tabarruk via träd, sten och dylikt

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

أَفَرَأَيْتُمُ اللَّاتَ وَالْعُزَّى وَمَنَاةَ الثَّالِثَةَ الْأُخْرَى أَلَكُمُ الذَّكَرُ وَلَهُ الْأُنثَى

Har ni ägnat en tanke åt al-Lât och al-´Uzzâ och Manât, den tredje [som ni dyrkar]?  Förbehåller ni er alltså manlig, och tillskriver Honom kvinnlig avkomma?”1

2 – Abû Wâqid al-Laythî sade:

Vi hade nyligen lämnat otron när vi begav oss mot Hunayn tillsammans med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Avgudadyrkarna hade ett cederträd som de stod hängivet vid och hängde sina vapen i. Vi passerade ett cederträd och sade: ”Allâhs sändebud! Låt oss hänga vapnen i trädet liksom de hänger vapnen i träd.” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade: ”Allâh är större! Det är [de otrognas] vägar. Jag svär vid Honom i Vars hand min själ ligger att ni sade liksom israeliterna sade till Mûsâ:

 اجْعَل لَّنَا إِلَهًا كَمَا لَهُمْ آلِهَةٌ قَالَ إِنَّكُمْ قَوْمٌ تَجْهَلُونَ

Låt oss få en gud liksom de har gudar!” Han svarade: ”Ni är sannerligen ett dåraktigt släkte!”2

Ni kommer att följa de tidigare folkens vägar.”3

Rapporterad av och autentisk enligt at-Tirmidhî.

FÖRKLARING

Dylikt syftar på gravar, statyer och annat.

Tabarruk innebär att man söker välsignelse från dem. Det görs exempelvis av folk som dyrkar gravar, stenar och statyer. Han nämnde inte domen av den anledningen att studenten skall komma fram till den via de tidigare texterna. Domen är att handlingen är avguderi, vilket författaren kommer att ange. Denna Tabarruk hör till den hedniska tidens praxis och annullerades av islam. Vissa besvarade, minoriteten, medan de flesta ignorerade det:

وَمَا أَكْثَرُ النَّاسِ وَلَوْ حَرَصْتَ بِمُؤْمِنِينَ

De flesta människor är inte troende, hur mycket du än önskar det.”4

Beträffande den arabiska halvön konverterade de flesta till islam efter erövringen av Makkah.

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

أَفَرَأَيْتُمُ اللَّاتَ وَالْعُزَّى وَمَنَاةَ الثَّالِثَةَ الْأُخْرَى أَلَكُمُ الذَّكَرُ وَلَهُ الْأُنثَى

Har ni ägnat en tanke åt al-Lât och al-´Uzzâ och Manât, den tredje [som ni dyrkar]?  Förbehåller ni er alltså manlig, och tillskriver Honom kvinnlig avkomma?”5

Har dessa statyer gagnat eller skadat? Det betyder att de varken gagnar eller skadar. De brukade tillbe dem, söka välsignelse via dem och be den om hjälp. Dessa handlingar annullerades av islam. al-´Uzzâ tillhörde Makkahs invånare och dess allierade. Manât tillhörde al-Madînah. al-Lât tillhörde at-Tâ’if och dem som följde dem. Dessa statyer togs bort samma dag som Makkah erövrades. Trots det sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

Nätterna och dagarna kommer inte att upphöra förrän al-Lât och al-´Uzzâ dyrkas.”6

2 – Abû Wâqid al-Laythî sade:

Vi hade nyligen lämnat otron när vi begav oss mot Hunayn tillsammans med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Avgudadyrkarna hade ett cederträd som de stod hängivet vid och hängde sina vapen i. Vi passerade ett cederträd och sade: ”Allâhs sändebud! Låt oss hänga vapnen i trädet liksom de hänger vapnen i träd.” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade: ”Allâh är större! Det är [de otrognas] vägar. Jag svär vid Honom i Vars hand min själ ligger att ni sade liksom israeliterna sade till Mûsâ:

 اجْعَل لَّنَا إِلَهًا كَمَا لَهُمْ آلِهَةٌ قَالَ إِنَّكُمْ قَوْمٌ تَجْهَلُونَ

Låt oss få en gud liksom de har gudar!” Han svarade: ”Ni är sannerligen ett dåraktigt släkte!”7

Ni kommer att följa de tidigare folkens vägar.”8

Rapporterad av och autentisk enligt at-Tirmidhî.

Hans ord ”Vi hade nyligen lämnat otron” är en form av en ursäkt. Det är som att han ville säga att det var skälet till handlingen.

Hans ord ”hängde sina vapen i det” betyder att de gjorde så utav hopp om välsignelse. De påstod att det skulle bidra med svärdets styrka och slagkraft.

Hans ord ”Låt oss hänga vapnen i trädet” betyder att de skulle göra så för att få välsignelse.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ”Allâh är större!” Han brukade säga så när han såg något orätt. Han sade ”Allâh är större” eller ”Fri är Allâh från brister”. Det är Sunnah att säga så när man ser något orätt och förtjusande. När profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ”Ni utgör en fjärdedel av paradisets invånare” sade följeslagarna ”Allâh är större!”9

Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord ”Det är [de otrognas] vägar” syftar på dyrkan av träd, stenar och Tabarruk via dem. Det hör till de tidigare samfundens kända metodik. Forna tiders folk har nämligen alltid gjort så.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ”israeliterna”. Isrâ’îl, Israel, är Ya´qûb son till Ishâq son till Ibrâhîm. Israeliterna är judarna och de som associerar sig med Isrâ’îl, Israel. Judarna sade till Mûsâ:

اجْعَل لَّنَا إِلَهًا كَمَا لَهُمْ آلِهَةٌ

Låt oss få en gud liksom de har gudar!”

Mûsâ avvisade dem och påminde dem om Tawhîd. På samma sätt tog dessa följeslagare efter dem utav okunnighet. De kände inte till domen för handlingen därför att de nyligen hade lämnat otron. Det bevisar att poängen ligger i realia och inte i orden. Ty de bad om något för att högakta det och välsignas via det liksom israeliterna gjorde om än deras formuleringar varierade. Falskheten är falsk om än formuleringarna varierar.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ”Ni kommer att följa de tidigare folkens vägar.” Det vill säga deras metodik. Det betyder att detta samfund kommer att prövas liksom människorna under den hedniska tiden med dyrkan av gravar och stenar och Tabarruk via dem. Det har redan hänt. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade så för att berätta om vad som kommer att ske. Han varnade för det och gjorde anspråk på att det är obligatoriskt att endast dyrka Allâh allena liksom profeterna gjorde. Apropå Tabarruk hör det till judarnas, de kristnas och andra hedningars praxis.

1 53:19-21

2 7:138

3Ahmad (21947), at-Tirmidhî (2180), Ibn Hibbân (6702) och at-Tabarânî (3291). Autentisk enligt al-Albânî i ”Mishkât-ul-Masâbîh” (5408).

4 12:103

5 53:19-21

6Muslim (2907).

7 7:138

8Ahmad (21947), at-Tirmidhî (2180), Ibn Hibbân (6702) och at-Tabarânî (3291). Autentisk enligt al-Albânî i ”Mishkât-ul-Masâbîh” (5408).

9al-Bukhârî (3348) och Muslim (222).