9. Allâhs höghet och dess bevis

Allâhs (ta´âlâ) höghet hör till Hans essensegenskaper och delas upp i två typer:

Den första: Essensens höghet.

Den andra: Egenskapernas höghet.

Egenskapernas höghet innebär att det inte finns någon fullkomlig egenskap, utan att dess högsta och fullkomligaste tillkommer Allâh (ta´âlâ). Detta gäller oavsett om det rör sig om majestätiska och mäktiga egenskaper eller sköna och präktiga egenskaper.

Essensens höghet betyder att Allâh är ovanför alla Sina skapelser. Detta bevisas av Qur’ânen, Sunnah, samstämmigheten, intellektet och den naturliga läggningen.

Vad Qur’ânen och Sunnah beträffar, så är de fulla av både uttryckliga och uppenbara bevis för att Allâh (ta´âlâ) är ovanför Sin skapelse med Sin essens. Dessa bevis nämns i olika sammanhang. De kan nämnas som höghet, upphöjdhet, resning över tronen och att Han är ovanför himlen. Exempel på det är Hans (ta´âlâ) ord:

وَهُوَ الْعَلِيُّ الْعَظِيمُ

”Han är den Höge, den Väldige.”1

سَبِّحِ اسْمَ رَبِّكَ الْأَعْلَى

”Prisa din Herres, den Högstes, namn!”2

يَخَافُونَ رَبَّهُم مِّن فَوْقِهِمْ وَيَفْعَلُونَ مَا يُؤْمَرُونَ

De fruktar sin Herre ovanför dem och gör vad de är befallda att göra.”3

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

”Den Nåderike har rest Sig över tronen.”4

أَأَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يَخْسِفَ بِكُمُ الأَرْضَ فَإِذَا هِيَ تَمُورُ أَمْ أَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يُرْسِلَ عَلَيْكُمْ حَاصِبًا فَسَتَعْلَمُونَ كَيْفَ نَذِيرِ

”Kan ni vara säkra på att Han, som är ovanför himlen, inte låter jorden uppsluka er? Se hur den skälver och skakar! Eller kan ni vara säkra på att Han, som är ovanför himlen, inte släpper lös en storm över er, så våldsam att ni förstår Min varning?”5

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Tronen är ovanför det och Allâh är ovanför tronen.”6

Litar ni inte på mig när jag är anförtrodd av Honom som är ovanför himlen? Morgon och afton tar jag emot uppenbarelser från Honom som är ovanför himlen.”7

Ibland nämns högheten i samband med att något stiger upp och lyfts upp till Honom. Exempel på det är Allâhs (ta´âlâ) ord:

إِلَيْهِ يَصْعَدُ الْكَلِمُ الطَّيِّبُ وَالْعَمَلُ الصَّالِحُ يَرْفَعُهُ

”De goda orden stiger upp till Honom och den goda handlingen upphöjer dem.”8

تَعْرُجُ الْمَلَائِكَةُ وَالرُّوحُ إِلَيْهِ فِي يَوْمٍ كَانَ مِقْدَارُهُ خَمْسِينَ أَلْفَ سَنَةٍ

”Till Honom stiger änglarna och Anden upp under en dag vars längd är femtiotusen år.”9

بَل رَّفَعَهُ اللّهُ إِلَيْهِ

”Nej, Allâh upphöjde honom till Sig.”10

Abû Hurayrah berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Ingen skänker en motsvarighet av en dadel från en lovlig inkomst – och endast det lovliga stiger upp till Allâh – utan att Allâh godtar den i Sin högra Hand för att sedan föda den åt dess givare, liksom ni föder era fålar, så att den blir som ett berg.”11

Abû Mûsâ al-Ash´arî (radhiya Allâhu ´anh) berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Allâh sover inte och det tillkommer inte Honom att sova. Han sänker och höjer vågen. Till Honom stiger natthandlingarna upp innan dagen och dagshandlingarna innan natten. Hans ridå är ljuset; om Han hade avtäckt det, skulle Hans ansiktes ljus bränt allt Han ser av Sin skapelse.”12

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Änglarna som är hos er avlöser varandra natt och dag. De samlas i samband med Fadjr-bönen och ´Asr-bönen. Därefter stiger de som har tillbringat natten bland er upp varpå Han frågar dem – och Han vet bättre än de: ”Hur lämnade ni Mina slavar?” De säger: ”De bad när vi lämnade dem och de bad när vi kom till dem.”13

Rapporterad av Ahmad.

Ibland nämns högheten i samband med att något stiger ned från Honom. Exempel på det är Allâhs (ta´âlâ) ord:

تَنزِيلٌ مِّن رَّبِّ الْعَالَمِينَ

”En nedsändning från skapelsernas Herre!”14

قُلْ نَزَّلَهُ رُوحُ الْقُدُسِ مِن رَّبِّكَ

”Säg: ”Helighetens ande har stigit ned med den från din Herre.”15

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Vår Herre (tabârak wa ta´âlâ) stiger varje natt ned till den nedersta himlen när en tredjedel återstår av natten och säger: ”Vem tillber Mig så att Jag må besvara honom? Vem frågar Mig så att Jag må ge honom? Vem ber Mig om förlåtelse så att Jag må förlåta honom?”16

Det finns fler liknande verser och hadîther som har rapporterats mångfaldigt från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) om Allâhs (ta´âlâ) höghet över skapelsen. Det är en mångfald som fordrar en oundkomlig kunskap om att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) verkligen har sagt det om sin Herre och att samfundet har tagit emot det från honom.

Vad samstämmigheten beträffar, enades följeslagarna, deras rättmätiga efterföljare och Ahl-us-Sunnahs imamer om att Allâh (ta´âlâ) är ovanför Sina himlar ovanför Sin tron. Deras tal är fullt av det. al-Awzâ´î sade:

Vi brukade säga medan efterföljarna var fullt tillgängliga: ”Allâh (ta´âlâ) är ovanför Sin tron och vi tror på Hans egenskaper som nämns i Sunnah.”17

Detta sade al-Awzâ´î efter att Djahms metodik, som nekade Allâhs egenskaper och höghet, hade dykt upp. Han sade det för att människorna skulle veta att Salafs metodik skilde sig från Djahms.

Aldrig har någon från Salaf sagt att Allâh inte är ovanför himlen eller att Han är överallt med Sin essens eller att alla platser i förhållande till Honom är desamma eller att Han varken är innanför skapelsen eller utanför, varken sammanbunden med den eller åtskild från den, eller att det inte är tillåtet att peka mot Honom. Faktum är att den kunnigaste skapelsen om Honom pekade mot Honom under vallfärden på ´Arafah-dagen bland en väldig folkmassa. Han sade:

Har jag förkunnat?” De sade: ”Ja.” Då pekade han med sitt finger mot himlen, tog ned det mot dem och sade: ”Allâh! Bevittna!”18

Han bad sin Herre vittna att hans samfund hade bekräftat hans förkunnande av budskapet.

Vad intellektet beträffar, tyder varje klart intellekt på att Allâh måste vara ovanför Sin skapelse. Detta framgår på två sätt:

Det första: Högheten är en fullkomlig egenskap och Allâh måste vara beskriven med en fullständig fullkomlighet från alla synvinklar. Således fordrar det att Allâhs (tabârak wa ta´âlâ) höghet bekräftas.

Det andra: Motsatsen till höghet är låghet. Lågheten är en ofullkomlig egenskap och Allâh (ta´âlâ) är fjärran från alla ofullkomliga egenskaper. Således fordrar det att Han är fjärran från det och på så sätt bekräftas dess motsats, nämligen högheten.

Vad den naturliga läggningen beträffar, har Allâh skapat hela skapelsen däribland araber och icke-araber, och till och med djur, med tron på Allâh och Hans höghet. Det finns inte en slav som vänder sig till sin Herre i åkallan och dyrkan, utan att han oundvikligt söker sig till höjden. Hans hjärta riktas mot himlen och han vänder sig varken till höger eller vänster. Endast han som är fångad av djävlar och lustar avviker från denna naturliga läggning.

Abûl-Ma´âlî al-Djuwaynî, även kallad för ”Imâm-ul-Haramayn”, brukade säga i sina sittningar:

”Allâh fanns och ingenting annat och Han är där Han var.”

Med detta ville han förneka Allâhs resning över tronen. Då sade Abû Dja´far al-Hamadânî till honom:

”Låt tronen vara i fred. Berätta för oss om detta oundkomliga fenomen som vi finner i våra hjärtan: Varje gång en person som känner Allâh säger ”Allâh!” finner han hur hans hjärta oundkomligt söker högheten. Det söker sig varken österut eller västerut. Hur kan vi få bort detta från våra hjärtan?” Då började Abûl-Ma´âlî skrika och slå på sitt huvud och sade: ”al-Hamadânî har förvirrat mig! al-Hamadânî har förvirrat mig!”19

Alla dessa fem bevis stämmer överens om att bekräfta Allâhs (ta´âlâ) höghet över skapelsen med Hans essens.

Angående verserna:

وَهُوَ اللّهُ فِي السَّمَاوَاتِ وَفِي الأَرْضِ يَعْلَمُ سِرَّكُمْ وَجَهرَكُمْ وَيَعْلَمُ مَا تَكْسِبُونَ

”Han är Allâh i himlarna och på jorden; Han känner det ni hemlighåller lika väl som det ni öppet visar och Han vet vad ni förtjänar.”20

och:

وَهُوَ الَّذِي فِي السَّمَاء إِلَهٌ وَفِي الْأَرْضِ إِلَهٌ

”Det är Han som är Gud i himlen och Gud på jorden.”21,

så betyder de inte att Allâh är på jorden på samma sätt som Han är ovanför himlen. Den som får för sig det eller rapporterar det från någon av Salaf, har förfelat i sin föreställning och ljugit i sin rapportering.

Den första versen betyder att Allâh dyrkas i himlarna och på jorden. Allt som finns i och på dem dyrkar Honom. Det har också sagts att den betyder att Allâh är ovanför himlen för att därefter stanna med läsningen. Därpå läser man:

وَفِي الأَرْضِ يَعْلَمُ سِرَّكُمْ وَجَهرَكُمْ وَيَعْلَمُ مَا تَكْسِبُونَ

”… och på jorden; Han känner det ni hemlighåller lika väl som det ni öppet visar.”

Det vill säga att Allâh vet det ni hemlighåller lika väl som det ni öppet visar på jorden. Hans höghet ovanför himlarna hindrar inte Honom från att veta det de hemlighåller lika väl som det de öppet visar på jorden.

Den andra versen betyder att Allâh är den dyrkade i himlen och på jorden. Hans gudomlighet är bekräftad i dem båda ehuru Han är ovanför himlen. Det är som att säga att en viss person är ledare i Makkah och Madînah. Det vill säga att hans ledarskap är bekräftat i båda städerna ehuru han själv befinner sig bara i en av dem. Detta uttryck är korrekt såväl språkligt som traditionellt och Allâh vet bättre.

12:255

287:1

316:50

420:5

567:16-17

6Se ”Sharh Usûl-il-I´tiqâd” (3/395/659) och ”Mukhtasar-ul-´Uluww” (48) av al-Albânî. Den är autentisk enligt adh-Dhahabî och Ibn-ul-Qayyim. al-Albânî sade att den är god och dess kedja härrör från en följeslagare.

7al-Bukhârî (3610, 3344, 4351 och 7433), Muslim (1064) och Abû Dâwûd (4764).

835:10

970:4

104:158

11al-Bukhârî (7430).

12Muslim (179).

13al-Bukhârî (7429).

1456:80

1516:102

16al-Bukhârî (7494) och Muslim (758).

17Kitâb-ul-Asmâ’ was-Sifât, sid. 515, av al-Bayhaqî. Ibn-ul-Qayyim sade:

”Rapporterad av al-Bayhaqî med en autentisk berättarkedja.” (al-Idjtimâ´, sid. 93)

18Muslim (1218).

19Se ”Sharh al-´Aqîdah at-Tahâwiyyah”, sid. 291, av Ibn Abîl-´Izz.

206:3

2143:84