88. Männens och kvinnornas klädsel på profetens tid

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Djilbâb-ul-Mar’ah al-Muslimah, sid. 152-153

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) sade:

”Det finns ingen regel som fastställer hur en klädsel ska se ut, varken i profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) uttalanden eller hans samtida människors klädvanor, såtillvida att en klädsel är obligatorisk och all annan förbjuden. På profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tid brukade kvinnorna iklä sig långa kläder med släp när de gick utomhus. Männen var ålagda att ha kläderna ovanför fotknölarna. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”På Domedagen kommer Allâh inte att titta på personen som släpade på sina kläder utav högfärdighet.” Umm Salamah: ”Hur skall kvinnorna göra med sina släp?” Han sade: ”De får låta dem vara en tvärhand långa.” Hon sade: ”Då kommer deras fötter att synas.” Då sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”De får låta dem vara en aln långa och inte mer.”1

Till följd därav får en kvinna släpa på sina kläder över smutsigt underlag, ty de renas av jorden. Den åsikten delar flera lärde, däribland Ahmad. De anser att kvinnans släp har samma dom som sandaler som beträder orent underlag och därefter renas av rent underlag. På samma sätt renas organ efter naturliga behov.”2

1at-Tirmidhî (1731), som autentiserade hadîthen, och an-Nasâ’î (5338).

2al-Kawâkib (93/132-134) av Ibn ´Urwah al-Hanbalî.