86. Barn på axlarna

al-Bukhârî sade:

86 – Abûl-Walîd berättade för oss: Shu´bah berättade för oss, från ´Adî bin Thâbit som berättade att han hörde al-Barâ’ säga:

”Jag såg profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) med al-Hasan på sina axlar säga: ”Allâh! Jag älskar honom, så älska honom!”1

FÖRKLARING

Detta är ett ytterligare bevis för den givmilde profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) öppensinnighet och nåd mot skapelsen och i synnerhet de svaga. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är sitt samfunds förebild fram till Domedagen. Några av muslimens uppföranden är att han skall vara ödmjuk, mjuk, vänlig och barmhärtig. Så var profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) med den lille pojken. Han satte honom på axlarna och bar på honom. Därtill bad han denna bönhörda bön för honom och sade:

”Allâh! Jag älskar honom, så älska honom!”

Den som älskas av Allâh (tabârak wa ta´âlâ) och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är lyckligt lottad; Allâh kommer att ge honom ett fint och välsignat liv. Det har bekräftats att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade om al-Hasan och al-Husayn, söner till ´Alî bin Abî Tâlib (radhiya Allâhu ´anh) med Fâtimah (radhiya Allâhu ´anhâ):

”al-Hasan och al-Husayn är ungdomarnas mästare i paradiset.”

Ett sådant vittnesbörd är baserat på en uppenbarelse från Allâh (tabârak wa ta´âlâ) och är fullständigt sant. Den givmilde profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var trovärdig och betrodd:

وَمَا يَنطِقُ عَنِ الْهَوَى إِنْ هُوَ إِلَّا وَحْيٌ يُوحَى عَلَّمَهُ شَدِيدُ الْقُوَى

”Och han talar inte av egen drift nej, det är endast en uppenbarelse som uppenbaras, som en av de allra mäktigaste lär honom.”2

Hadîthen bevisar att det är obligatoriskt att ta efter profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) barmhärtighet och omtanke mot barnen, pojkar som flickor. De skall behandlas väl eftersom de är svaga och i behov av glädje. De behöver lära sig fint uppförande av de äldre. Så skall muslimska män och kvinnor vara. De skall nämligen vara vänliga, barmhärtiga, hänsynstagande, lärorika och kärleksfulla mot dem som förtjänar att bemötas på det viset, framför allt de svaga som barn och andra.

1Autentisk.

253:3-5