Viktiga kuriosum om hyllningen till samfundets profet

Den första kuriosan: Det är anmärkningsvärt att de flesta hyllningsbönerna till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) inte nämner Ibrâhîm utan hans ätt. Istället nämns det:

”… liksom Du har hyllat Ibrâhîms ätt.”

Ty enligt det arabiska språket omfattar en mans ätt mannen och andra som är under honom. Allâh (ta´âlâ) sade:

إِنَّ اللّهَ اصْطَفَى آدَمَ وَنُوحًا وَآلَ إِبْرَاهِيمَ وَآلَ عِمْرَانَ عَلَى الْعَالَمِينَ

”Allâh har utvalt Âdam och Nûh och Ibrâhîms ätt och `Imrâns ätt över världens alla människor.”1

إِلَّا آلَ لُوطٍ نَّجَّيْنَاهُم بِسَحَرٍ

”Men före gryningen räddade Vi Lût och dem som följde honom [i tron].”2

Dessutom sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Allâh! Hylla Abû Awfâs ätt.”

Likaså gäller ordet ”hus”. Allâh (ta´âlâ) sade:

رَحْمَتُ اللّهِ وَبَرَكَاتُهُ عَلَيْكُمْ أَهْلَ الْبَيْتِ إِنَّهُ حَمِيدٌ مَّجِيدٌ

”Allâhs nåd och välsignelser skall vara med er alla i detta hus! Honom tillhör allt lov och pris!”3

Det omfattar Ibrâhîm (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

Shaykh-ul-Islâm sade:

”Således består de flesta formuleringarna av:

”… liksom Du har hyllat Ibrâhîms ätt.”

och:

”… liksom Du har välsignat Ibrâhîms ätt.”

I somliga formuleringar nämns bara Ibrâhîm därför att han är grunden till hyllningen och reningen medan resten i hans hus är sekundära. Vissa formuleringar nämns på det viset i form av en anvisning till de två andra.”

När du vet det skall du veta att de lärda har lagt ned en stor vikt vid att veta poängen med liknelsen i frasen:

”… liksom Du har hyllat Ibrâhîms ätt.”

I regel är den liknade av en högre rang än den som liknar honom. I det här fallet är det emellertid tvärtom. Muhammad är bättre än Ibrâhîm (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam). Att han är bättre rör sig om att en beordrad hyllning är bättre än hyllningen som har varit eller är. De lärda har gett många svar på detta, vilket du kan finna i ”Fath-ul-Bârî” och ”Djalâ’-ul-Afhâm”. De är drygt tio stycken och vissa är svagare än andra. Den enda åsikten som är stark är den som valdes av Shaykh-ul-Islâm och Ibn-ul-Qayyim:

”I Ibrâhîms ätt finns det profeter som saknar motsvarighet i Muhammads ätt. Om man ber Allâh hylla profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hans ätt på samma sätt som Han har hyllat Ibrâhîm och hans ätt som består av profeter, så tar Muhammads ätt del av det som tillkommer den. Den uppnår inte profeternas rang. Tillägget som tillkommer profeterna, inklusive Ibrâhîm, tar Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) del av. Sålunda får han en utmärkelse som ingen annan får.”

Ibn-ul-Qayyim sade:

”Den förklaringen är bättre än alla andra angivna förklaringar. Bättre än så är att det sägs att Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är från Ibrâhîms ätt; han är till och med den bäste av Ibrâhîms ätt. ´Alî bin Talhah rapporterade att Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade om Allâhs (ta´âlâ) ord:

إِنَّ اللّهَ اصْطَفَى آدَمَ وَنُوحًا وَآلَ إِبْرَاهِيمَ وَآلَ عِمْرَانَ عَلَى الْعَالَمِينَ

”Allâh har utvalt Âdam och Nûh och Ibrâhîms ätt och `Imrâns ätt [och upphöjt dem] över världens alla människor.”

”Muhammad är från Ibrâhîms ätt.”

Detta är uttryckligt. Om andra profeter från Ibrâhîms avkomma inkluderas till hans ätt, så har Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) än mer rätt till den inkluderingen. Därmed innefattar frasen:

”… liksom Du har hyllat Ibrâhîms ätt.”

både en hyllning till honom och de resterande profeterna från Ibrâhîms avkomma.

Därtill har Allâh (ta´âlâ) befallt oss att hylla honom och hans ätt specifikt i samma utsträckning som vi hyllar honom generellt när vi hyllar Ibrâhîms ätt som han är en del av. På så vis får hans ätt det som tillkommer den medan han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) får resten.”

Han sade också:

”Helt säkert är hyllningen till Ibrâhîms ätt inklusive Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) fullkomligare än hyllningen till bara honom. Den hyllningen som bes för honom är definitivt bättre än den som bes för Ibrâhîm. Därmed framgår nyttan med liknelsen som skall förstås grundligt i det här fallet och att hans hyllning med den här formuleringen är väldigare än med andra formuleringar. Ty om syftet med bönen är en parabel av en person som liknar en annan (som han dessutom har en största andel av), så får han av den erfordrade liknelsen mer än vad Ibrâhîm och alla andra har fått plus alla andra andelar som ingen annan har tagit del av.

Detta bevisar att hans rättmätiga dygd och ädelhet överträffar Ibrâhîm och alla andra i hans ätt som består av profeter. Den här hyllningen bevisar denna påfordrade förträfflighet. Må Allâh hylla och sända mycken fred över honom och hans ätt. Må Han belöna honom för oss mer än vad Han belönar någon annan profet för hans samfund. Allâh! Hylla Muhammad och hans ätt liksom Du har hyllat Ibrâhîms ätt. Och välsigna Muhammad och hans ätt liksom Du har välsignat Ibrâhîms ätt. Dig tillhör allt lov och pris.”4