81. Kvinnans klädsel i bön och utomhus

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Djilbâb-ul-Mar’ah al-Muslimah, sid. 133-135

Shâfi´iyyah har en märklig åsikt när de konstaterar att:

”Det som täcker hudfärgen till skillnad från formen är harmlöst. Det är som åtsittande byxor.”

De säger:

”Det är rekommenderat att kvinnan ber i en vid klänning, slöja och ett ytterplagg så att inte hennes former syns.”1

Att det bara ska vara rekommenderat går emot påbudet som åsyftar plikt. Imâm ash-Shâfi´îs kommande uttalande påminner om det jag vill ha sagt. Han sade:

”Det är inte tillåtet att be i ett genomskinligt klädesplagg… Det är föraktfullt att be i ett enda klädesplagg som avslöjar formen ehuru det inte är genomskinligt. Därtill verkar det inte vara obligatoriskt att ta om bönen… Kvinnans fall är däremot allvarligare om hon ber i slöja och en klänning som avslöjar hennes former. Jag föredrar att hon också ber i ett ytterplagg ovanpå så att inte klänningen avslöjar hennes kroppsformer.”2

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade:

”En kvinna måste be i tre klädesplagg: klänning, ytterplagg och slöja.” ´Â’ishah själv brukade lossa sitt höftskynke och använda det som ytterplagg.3

Hon bad så för att inga klädesplagg skulle avslöja hennes former. Att hon sade att en kvinna ”måste” be så bevisar att det är obligatoriskt. Liknande sade Ibn ´Umar (radhiya Allâhu ´anhumâ):

”När en kvinna ber ska hon be i tre klädesplagg: klänning, slöja och ytterplagg.”4

Detta stärker ytterligare det jag nämnt tidigare, nämligen att en kvinna måste ha på sig både slöja och ytterplagg när hon går ut ur hemmet.

1Sagt av ar-Râfi´î i sin förklaring (4/92) och (4/105) tillsammans med ”Sharh-ul-Muhadhdhab”.

2al-Umm (1/78).

3Ibn Sa´d (8/71) med en berättarkedja värdig Muslims villkor.

4Ibn Abî Shaybah (1/26/2) med en autentisk berättarkedja.