81. Då talade Allâh till Muhammad

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 90-91

Författaren (rahimahullâh) sade:

Allâh ärade honom som Han ville och uppenbarade för honom:

مَا كَذَبَ الْفُؤَادُ مَا رَأَى

Hjärtat tog inte miste på vad han såg.”

Det vill säga att det var där som Allâh uppenbarade för profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Allâh talade till honom (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), men han såg aldrig Honom, ty Allâh syns inte i jordelivet. Författaren (rahimahullâh) sade:

Må Allâh hylla och freda honom i båda liven.”

Detta hör till hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) rättigheter; när han kommer på tal ska man be Allâh hylla och freda honom:

إِنَّ اللَّهَ وَمَلَائِكَتَهُ يُصَلُّونَ عَلَى النَّبِيِّ يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا صَلُّوا عَلَيْهِ وَسَلِّمُوا تَسْلِيمًا

“Allâh och Hans änglar hyllar profeten; be Allâh hylla och freda honom mycket, ni troende!”1

Morgonen därpå när profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) underrättat Makkahs avgudadyrkare om sin upplevelse, steg deras otro och de beljög honom ytterligare. De passade på att svartmåla sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sade:

”Vi behöver minst en månad för att komma till Palestina medan han här säger att han var där på en natt.”

Vissa med svag tro avföll på grund av denna händelse, medan de med sann tro förblev stadiga och bekräftade den. ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade:

”Efter att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade tagits på en nattlig färd till Aqsâ-moskén började människorna tala om det. Människor som brukade betro och bekräfta honom avföll. De tog det till Abû Bakr (radhiya Allâhu ´anh) och sade: ”Vad säger du om att din vän påstår att han togs på en nattlig färd till Jerusalem i natt?” Han sade: ”Säger han det?” De sade: ”Ja.” Han sade: ”Om han säger det så talar han sanning.” De sade: ”Tror du verkligen på att han begav sig till Jerusalem i natt och kom tillbaka innan gryningen?” Han sade: ”Ja. Jag tror på något som är mer osannolikt än så; jag tror på att han tar emot besked från himlen morgon och afton.” Därav fick han namnet ”Abû Bakr as-Siddîq”, bekräftaren.”2

Där har ni en stadig och ankrad tro som inte ger vika.

133:56

2al-Hâkim (3/62).