8. Skillnaden mellan otro i bestämd form och obestämd form

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah sade om profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”Två saker är otro hos människorna; förtal av härkomst och jämmer över den döde.”

”Det betyder att dessa två egenskaper finns hos människorna. De båda egenskaperna är otro eftersom de hör till otrogna handlingar. De finns hos människorna. Men det betyder inte att den som faller i någon form av otro är otrogen helt och fullt förrän riktig otro stadgas i honom. På samma sätt betyder det inte att den som faller i någon form av tro är troende förrän sann och riktig tro stadgas i honom. Det finns skillnad mellan otron som nämns i bestämd form däribland:

”Mellan mannen och avguderiet och otron är den uteblivna bönen.”

och otron som nämns i obestämd form.”1

När det klargörs att den som oskäligt låter bli att be är otrogen och utesluten ur religionen i enlighet med dessa bevis, tydliggörs det att Imâm Ahmad bin Hanbals åsikt är rätt. Det är även en av ash-Shâfi´îs två åsikter. Det nämnde Ibn Kathîr när han förklarade Allâhs (ta´âlâ) ord:

فَخَلَفَ مِن بَعْدِهِمْ خَلْفٌ أَضَاعُوا الصَّلَاةَ وَاتَّبَعُوا الشَّهَوَاتِ فَسَوْفَ يَلْقَوْنَ غَيًّا

”Men efter dem kom människor av sämre halt. De lät bönen falla i glömska och gick dit deras passioner drev dem; de skall drabbas av bitter besvikelse.”2

Även Ibn-ul-Qayyim nämnde i ”Kitâb-us-Salâh” att det är en av Shâfi´iyyahs två åsikter och at-Tahâwî citerade den från självaste ash-Shâfi´î.

1Iqtidhâ’-us-Sirât al-Mustaqîm, sid. 70.

219:59