79. Ibn Taymiyyahs analys om den olycksdrabbades belöning

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) sade:

”Angående olyckorna som Allâh låter ske, äger de ibland rum utan skapelsernas inverkan, som sjukdomar, och ibland äger de rum via skapelsernas inverkan. Sammanfattningsvis belönas tjänaren för alla olyckor som är frukterna av goda handlingar som Djihâd, påbud av gott, förbud av ont och dylikt. Allâh belönar tjänaren för hans goda handling och de resultat som stammar från den om han härdar med dem. En Mudjâhid som går ut i Djihâd vet att han kommer att besväras för Allâhs (´azza wa djall) sak och att han kommer att skadas, att hans häst kommer att dö, att hans egendom kommer att beslagtas, att han kommer att slås, förtalas och så vidare. Allâh (ta´âlâ) sade:

ذَلِكَ بِأَنَّهُمْ لاَ يُصِيبُهُمْ ظَمَأٌ وَلاَ نَصَبٌ وَلاَ مَخْمَصَةٌ فِي سَبِيلِ اللّهِ وَلاَ يَطَؤُونَ مَوْطِئًا يَغِيظُ الْكُفَّارَ وَلاَ يَنَالُونَ مِنْ عَدُوٍّ نَّيْلاً إِلاَّ كُتِبَ لَهُم بِهِ عَمَلٌ صَالِحٌ إِنَّ اللّهَ لاَ يُضِيعُ أَجْرَ الْمُحْسِنِينَ

”Allt vad de måste utstå [i kampen] för Allâhs sak, törst, trötthet eller hunger, och alla steg de tar som väcker de otrognas vrede och allt vad de uppnår i kampen mot fienden, [allt] detta räknas dem till förtjänst som goda handlingar. Allâh låter inte dem som gör det goda och det rätta gå miste om sin lön.”1

Allâh (ta´âlâ) berättade att de belönas för den törst, trötthet, hunger och annat som de får uppleva när de går ut i Djihâd för Allâhs sak. I detta fall förlåter Allâh synderna samt belönar för olyckorna därför att de sker på grund av Djihâd. Dessa olyckor är konsekvenserna av denna handling. De olyckor som är konsekvenser av en god handling är belönande.

Beträffande hunger, törst och trötthet som inte är på grund av det, belönas tjänaren endast för tålamodet med dem. Dessa omnämnda svårigheter stammar inte från tjänaren och inte heller är de frukterna av en god handling. I detta fall får tjänaren endast strukna synder.

Vad berör döda barn, belönas föräldern för det döda barnet samt får sina synder förlåtna om barnet kom till utav samlag för att skydda sig mot otukt, påöka det islamiska samfundet och sänka blicken från det förbjudna eftersom det hände som frukten av hans handling.

Apropå krämpor och sjukdomar, stryker de endast bort synder. Det rapporteras att människorna sade till Abû ´Ubaydah bin al-Djarrâh när de besökte honom för hans sjukdom: ”Du belönas.” Då sade han: ”Jag belönas inte för detta. Det är en sjukdom som Allâh stryker synder för.”

Detta som jag har nämnt är skillnaden mellan den olycksdrabbade som belönas för sin olycka och den olycksdrabbade som inte gör det. Vissa lärda säger att den olycksdrabbade belönas i alla fall medan andra säger att han inte alls gör det utan endast för tålamodet med olyckan.”

19:120