1Mâlik och al-Bayhaqî med en autentisk berättarkedja. Även om hadîthen rapporteras från en följeslagare så har den samma dom som om den vore rapporterad från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Ty något sådant kan inte sägas efter egen slutsats. Och även om det hade rört sig om en egen slutsats, så hade den inte haft mer rätt att följas än de andra bönerna, sade Ibn ´Abdil-Barr.

Observation!

Inga omnämnda formuleringar består av tillägget:

و مغفرته

”… och Hans förlåtelse.”

Till följd därav är det obehörigt. Således fördömde vissa av Salaf det. at-Tabarânî rapporterade med en autentisk berättarkedja via Talhah bin Musrif som sade:

”Rabî´ bin Khaytham lade till i Tashahhud:

و بركاته و مغفرته

”… Hans välsignelse och Hans förlåtelse.”

varpå ´Alqamah sade: ”Du skall stanna såsom vi har blivit lärda:

السلام عليك أيها النبي و رحمة الله و بركاته

”Må fred, Allâhs nåd och Hans välsignelse vara med dig, profet!” (1/56/3)

´Alqamah lärde sig detta från sin lärare ´Abdullâh bin Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh). Det rapporteras att han lärde en man Tashahhud. När han hade kommit till:

أشهد أن لا إله إلا الله

”Jag vittnar att det inte finns någon sann gud utom Allâh…”

sade mannen:

وحده لا شريك له

”… allena, ingen partner har Han…”

Då sade ´Abdullâh: ”Det stämmer förvisso, men vi stannar såsom vi har blivit lärda.” (Rapporterad av at-Tabarânî i ”al-Mu´djam al-Awsat” (2848) med en autentisk berättarkedja om al-Musayyab al-Kâmilî har hört det från Ibn Mas´ûd.)