Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 84

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

64 – Han kommer att vara full av tvångstankar och vilsen, tvivlande och avvikande. Varken troende och bekräftande eller förnekande och beljugande.

FÖRKLARING

Sådant tillstånd är typiskt för tvivlare och hycklare. De tvivlar alltid. De tvekar alltid, de ska alltid yra runt. Ty de är inte stadgade i islam, de har inte underkastat sig Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade om hycklarna:

مُّذَبْذَبِينَ بَيْنَ ذَلِكَ لاَ إِلَى هَؤُلاء وَلاَ إِلَى هَؤُلاء وَمَن يُضْلِلِ اللّهُ فَلَن تَجِدَ لَهُ سَبِيلاً

“De vacklar och följer varken de ena eller de andra. Men den Allâh vilseleder kan du aldrig leda på rätt väg.”1

وَإِذَا لَقُواْ الَّذِينَ آمَنُواْ قَالُواْ آمَنَّا وَإِذَا خَلَوْاْ إِلَى شَيَاطِينِهِمْ قَالُواْ إِنَّا مَعَكْمْ إِنَّمَا نَحْنُ مُسْتَهْزِؤُونَ اللّهُ يَسْتَهْزِئُ بِهِمْ وَيَمُدُّهُمْ فِي طُغْيَانِهِمْ يَعْمَهُونَ

”Och när de möter dem som har antagit tron, säger de: ”Vi är troende”; men när de är ensamma med sina djävlar, säger de: ”Visst följer vi er – vi ville bara skämta med dem.” Allâh skämtar med dem; men Han låter dem hållas en tid i sitt trotsiga övermod, snubblande än hit än dit i blindo.”2