73. Gråt motstrider inte tålamodet

Gråt och sorg utan förbjudna ljud och tal motstrider inte tålamodet och nöjet, vilket vi nyligen har tagit upp. Allâh (ta´âlâ) berättade om Ya´qûb (´alayhis-salâm):

وَابْيَضَّتْ عَيْنَاهُ مِنَ الْحُزْنِ فَهُوَ كَظِيمٌ

”Hans blick skymdes [av tårar] och han försjönk i stum sorg.”1

Qatâdah sade:

”Hans sorg var ständigt inne i honom utan att säga ett enda dåligt ord. Han talade endast väl.”

Allâh (ta´âlâ) sade att han sade:

إِنَّمَا أَشْكُو بَثِّي وَحُزْنِي إِلَى اللّهِ وَأَعْلَمُ مِنَ اللّهِ مَا لاَ تَعْلَمُونَ

”Min sorg och min smärta anförtror jag bara Allâh och Allâh har låtit mig veta något som ni inte vet.”2

فَصَبْرٌ جَمِيلٌ

”Tålamod, du sköna [dygd].”3

Det har rapporterats att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har sagt:

”Den som anförtror sin sorg har inte härdat.”

Trots att Ya´qûb (´alayhis-salâm) förlorade sin syn på grund av gråt, motstred inte hans sorg och gråt hans tålamod. Han (´alayhis-salâm) anförtrodde sin sorg Allâh och ingen skapelse. Ibn ´Abbâs berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Vad som än kommer från ögonen och hjärtat så är det från Allâh (´azza wa djall) och barmhärtigheten. Och det som kommer från handen och tungan är från Satan.”

Khâlid bin Abî ´Uthmân al-Qurashî sade:

”När min son hade dött gav Sa´îd bin Djubayr mig kondoleanser. Vid ett tillfälle såg han mig göra Tawâf runt Ka´bah medan jag var maskerad. Han tog bort masken från mitt huvud och sade: ”Det är en förtvivlan att dölja sig.”

Bakr al-Muzanî sade:

”Man brukade säga att det hör till förtvivlan att stanna hemma efter en olycka.”

´Ubayd bin ´Umayr sade:

”Förtvivlan är inte att ögonen gråter och hjärtat ledsnar. Förtvivlan är dåliga ord och tankar.”

En son till en domare i Basrah hade dött och stadens lärda hade kommit till honom och talat om vad som räknas till förtvivlan som motstrider tålamodet. De kom överens om att förtvivlan är att lämna något man brukade göra efter en olycka.

Ibn ´Abdil-´Azîz sade:

”Jag hade en värdefull son som dog. Jag sade till hans moder: ”Frukta Allâh, räkna med Allâhs belöning och härda.” Hon sade: ”Min olycka med honom är för stor för att jag skall kunna förstöra den med förtvivlan.”

Ibn-ul-Mubârak sade:

”En man kom till Yazîd bin Yazîd som stod och bad när hans son höll på att dö. Mannen sade till honom: ”Ber du när din son håller på att dö?” Han sade: ”Om en person har som vana att handla och lämnar handlingen för en enda dag, anses det vara en brist i hans handling.”

Thâbit sade:

”´Abdullâh bin Mutarrif råkade ut för en olycka och jag såg det finaste och ljuvligaste tecknet i honom.”

112:84

212:86

312:83