7. Filosofernas beskrivning av Herren

Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah (d. 728)

at-Tadmuriyyah, sid. 11

Näst dem finns en grupp av filosofer och deras anhängare som beskriver Honom med fråntagningar och tillägg, dock utan de bekräftade egenskaperna. De betraktar Honom som en oinskränkt existens med villkorad oinskränkthet1. En sådan existens finns naturligtvis bara i teorin, men inte i praktiken. De anser att egenskaper är den beskrivne. Således anser de att vetskap är den Vetande, ty de bemöter självklarheter med argumentationsfel. Därtill betraktar de en egenskap som andra egenskaper. De skiljer alltså inte på vetskap, förmåga och vilja, ty de förnekar självklarheter2.

1al-Barrâk sade:

“Det vill säga en existens som inte inskränks av egenskaper, utan av oinskränkthet. Dess motsats är särskild existens. Ordet människan är oinskränkt och utan villkorad oinskränkthet. Det är alltså inte inskränkt. Den oinskränkta människan är dock oinskränkt med villkorad oinskränkthet och kan därmed inte existera i praktiken, till skillnad från människa utan villkorad oinskränkthet; det existerar i praktiken. Dessutom är det möjligt att inskränka det med egenskaper, liksom stor människa, svart människa och så vidare.” (Sharh-ut-Tadmuriyyah, sid. 116)

2al-Barrâk sade:

“Till filosofernas teorier hör att egenskaper är den beskrivne, och att en egenskap är också en annan egenskap. Med andra ord saknas skillnad mellan olika egenskapers betydelser; vetskap är alltså förmåga, förmåga är alltså vilja, vilja är alltså liv och så vidare.” (Sharh-ut-Tadmuriyyah, sid. 116)