69. Första Tashahhud och dess sittning

Efter att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) var klar med andra Rak´ah satte han sig ned i Tashahhud. Om bönen var två Raka´ât, liksom Fadjr, satt han liksom han satt mellan de två Sudjûd1. På samma sätt satt han i den första Tashahhud i bönerna som består av tre och fyra Raka´ât2.

Detsamma befallde han mannen som bad fel och sade till honom:

”När du sätter dig ned efter halva bönen skall du vara lugn, sträcka ut ditt vänstra lår och läsa Tashahhud.”3

Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Min förtrogne vän (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förbjöd mig att sitta på huk som en hund.”4

I en annan hadîth står det:

”Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förbjöd Satans tröskel.”5

När profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) satt i Tashahhud lade han sin högra handflata på sitt högra lår6 och sin västra handflata på sitt vänstra lår7 som han sträckte ut på det8.

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) placerade sin högra armbåges kant9 på sitt högra lår10.

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förbjöd en man sitta tillbakalutad mot sin vänstra hand i bönen och sade till honom:

”Det är judarnas bön.”11

I en annan rapportering står det:

”Sitt inte på det viset. Så sitter de straffade.”12

I en tredje hadîth står det:

”Så sitter de som har drabbats av vrede.”13

1an-Nasâ’î (1/173) med en autentisk berättarkedja.

2al-Bukhârî och Abû Dâwûd.

3Abû Dâwûd och al-Bayhaqî med en god berättarkedja.

4at-Tayâlisî, Ahmad och Ibn Abî Shaybah. Abû ´Ubaydah och andra sade om hukställningen:

”Den går ut på att sitta med ändan på marken, skenbenen utsträckta och händerna framför sig på marken som en hund.”

Detta är inte den föreskrivna hukställningen mellan de två Sudjûd, vilket har angivits.

5Muslim, Abû ´Awânah och andra. Den nämns i ”al-Irwâ’” (316).

6I en annan rapportering står det ”på sitt högra knä”.

7I en annan rapportering står det ”på sitt vänstra knä”.

8Muslim och Abû ´Awânah.

9Det verkar som att han inte separerade armbågen från sin sida, vilket Ibn-ul-Qayyim sade uttryckligt i ”Zâd-ul-Ma´âd”.

10Abû Dâwûd och an-Nasâ’î med en autentisk berättarkedja.

11al-Bayhaqî och al-Hâkim som autentiserade den och adh-Dhahabî höll med. Den och följande hadîth nämns i ”al-Irwâ’” (380).

12Ahmad och Abû Dâwûd med en god berättarkedja.

13´Abdur-Razzâq. Autentisk enligt ´Abdul-Haqq i ”al-Ahkâm” (1284 med min verifiering).