Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

al-´Aqîdah at-Tahâwiyyah – Sharh wa Ta´lîq, sid. 100-101

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

107 – Allâh (ta´âlâ) bönhör och uppfyller behoven.

108 – Han äger allt och inget äger Honom. Ingen kan vara utan Allâh (ta´âlâ) för ett ögonblick. Den som anser att han kan vara utan Allâh för ett ögonblick hädar och hör till de förlorade.

109 – Allâh förargas och nöjs, men inte som någon skapelse.

FÖRKLARING

Detta avvisar tolkande förnekare, däribland Ashâ´irah, som tolkar förargelse och nöje som välvilja. Om jag bara visste varför de betror viljan men avfärdar de två omnämnda egenskaper som de väljer att tolka. Liksom de två egenskaperna är slaven beskriven med vilja. Varför säger de inte om de två egenskaperna det de säger om den gudomliga viljan, nämligen att den är olik slavens vilja och att varje vilja tillkommer den beskrivne? Ibn Abîl-´Izz (rahimahullâh) har förklarat detta mer ingående, så hänvisa dithän.