65. Straff är bot

´Allâmah Zayd bin Muhammad al-Madkhalî (d. 1435)

at-Ta´lîqât al-Latîfah ´alâ Usûl-is-Sunnah al-Munîfah, sid. 143-144

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:

Den som träffar Honom efter att ha straffats i det här livet för sin synd, har fått sin bot. Så har det rapporterats från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

FÖRKLARING

Det har bekräftats från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att föreskrivna bestraffningar är botgörelse, så länge inte syndaren förlovar sin synd och dör i det tillståndet utan ånger. Exempel på det är en person som avsiktligt dödar en troende i tro på att hans handling är lovlig och sedan dör utifrån detta osunda tänk. Denne har förlovat något som är allom bekant förbjudet i islam. Även om en sådan person bestraffas, raderas inte hans synd. För att ens synd ska raderas krävs det att den muslimske syndaren erkänner sin synd och inte förlovar den. Föreskrivna straff raderar nämligen bara synder som inte förlovas ehuru syndaren inte ångrar sig för sin synd. ´Ubâdah bin as-Sâmit (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Lova mig trohetslöftet om att varken avguda något med Allâh, stjäla, göra otukt, döda era barn, rikta falska anklagelser eller trotsa mig om det riktiga. Den som lever upp till det får sin belöning av Allâh. Den som faller i något av det och straffas för det i det här livet har fått sin bot. Och om någon faller i något av det och döljs av Allâh, så är det upp till Allâh; om Han vill straffa Honom gör Han det och om Han vill förlåta honom gör Han det.”1

Därtill bör man poängtera att dråp berör tre rättigheter:

1 – Den dräptes rättighet. Denna rättighet kan inte tillgodogöras förrän på Domedagen. Dennes rätt förblir hos Allâh – och din Herre behandlar ingen orättvist.

2 – Allâhs (´azza wa djall) rättighet. Denna rättighet häver Allâh med ånger, ty Allâhs barmhärtighet är vid.

3 – Den dräptes familjs rättighet. Det är upp till familjen huruvida de väljer vedergällning, gratis pardon eller pardon tillsammans med blodspengar.

Alla andra bestraffningar för otukt, stöld, alkoholmissbruk, falska anklagelser mot kyska kvinnor och liknande, raderar respektive synd.

1al-Bukhârî (3892) och Muslim (1709).