65. Profeternas skam för Allâh

Alla dessa profeter ursäktar sig och säger:

Min Herre har aldrig varit så arg, och kommer aldrig att vara så arg, som Han är idag.”

De nämner sina fel och skäms för Allâh för att medla inför Honom. Ty vissa av dem förfelade, andra gjorde något som påminner om fel. Även om de lämnade sina fel och ångrade sig på ett exempellöst vis, så kommer de ändå att känna skam i nästa liv. Vi är skyldiga att skämmas för Allâh i de båda liven. Bara den skamlöse, eller nästintill, syndar. Skam är en stor sak. En av dess nobla frukter är att du kommer ihåg att Allâh ser och hör dig varvid du låter bli att synda. Du skäms och bävar samtidigt. Skammen och rädslan får dig att avstå från synd. Skam är både avskräckande och motiverande. Skam och rädsla med uppriktig tro vill säga. Således är vi skyldiga att stärka vår tro och förse oss själva med skam genom att studera profeternas (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam) liv, däribland denna hadîth.

På Domedagen skäms profeterna för att medla inför Allâh. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Âdam skall skämmas för att medla. Allâh förbjöd honom att äta av trädet varpå Satan lurade honom och intalade honom att han vill honom väl och att trädet leder till evigt liv. Följaktligen åt Âdam av trädet varefter han ångrade sig och fick skuldkänslor. Allâh sade om honom och hans hustru (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam):

قَالاَ رَبَّنَا ظَلَمْنَا أَنفُسَنَا وَإِن لَّمْ تَغْفِرْ لَنَا وَتَرْحَمْنَا لَنَكُونَنَّ مِنَ الْخَاسِرِينَ

De svarade: ”Herre! Vi har gjort oss själva orätt. Om Du inte ger oss Din förlåtelse och förbarmar Dig över oss är vi helt visst förlorade.”1

Allâh förlät dem. Trots det skall han skämmas på Domedagen, ursäkta sig och klandra sig för sitt fel.

Nûh som bara bad mot sitt folk såg det som en synd. Han kommer att skämmas för det och ursäkta sig från medlingen.

Också Ibrâhîm skall ursäkta sig från medlingen och nämna de tre lögnerna han sade för Allâhs sak. Egentligen var det endast anspelningar och inga lögner. Trots det kallade han dem för lögner. Han sade att hans hustru var hans syster. Det vill säga syster i religionen. Det är ju i själva verket ingen lögn. Men på grund av sin stora rädsla och skam för Allâh samt den status som han har hos Allâh (´azza wa djall), anser han att han har förfelat och syndat. Trots att han är Allâhs förtrogne vän, den bäste profeten efter Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och profeternas fader då alla profeter efter honom är hans avkomma, skäms han för Allâh.

17:23