64. De skyller på ödet

´Allâmah Zayd bin Muhammad al-Madkhalî (d. 1435)

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah al-Yasîrah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah ash-Shahîrah, sid. 73

Däremot är det inte tillåtet att argumentera med ödet för att synda. Vissa syndar och säger att Allâh har bestämt att de ska synda. Det är inte tillåtet att resonera så. Så sade avgudadyrkarna:

لَوْ شَاء اللّهُ مَا أَشْرَكْنَا وَلاَ آبَاؤُنَا وَلاَ حَرَّمْنَا مِن شَيْءٍ

“Om Allâh hade velat skulle varken vi eller våra förfäder ha avgudat och vi skulle inte ha förbjudit något.”1

Deras bevisning är nämligen falsk, ty Allâh har försett människan med förstånd, sänt sändebud, uppenbarat skrifter, påbjudit lydnad och förbjudit olydnad. Han har inte ålagt människorna mer än vad de kan utföra. Han har bara ålagt dem sådant som de klarar av att utföra och är bra för deras båda liv. Alltså är det obligatoriskt att betro ödet och kämpa för att göra gott och undvika synder. Det är inte tillåtet att slöa med goda handlingar, synda och sedan skylla på ödet. Så gör bara den destruktiva sekten Qadariyyah; de dementerar Allâhs öde och påstår att människan skapar sina egna handlingar. Därav namnet “detta samfunds zoroastrier”, ty de bekräftar många skapare utöver Allâh. Enligt dem är alla skapare och inte bara Allâh. Hadîthen säger:

“Qadariyyah är detta samfunds zoroastrier.”2

16:148

2Abû Dâwûd (4691). God enligt al-Albânî i “Mishkât-ul-Masâbîh” (1/38).