63 – Tron på den Yttersta dagen

…den Yttersta dagen…


FÖRKLARING

 

Den Yttersta dagen är Domedagen. Denna Dag kommer människorna att återuppstå för att ställas inför rätta och få sin avlöning. Den har fått detta namn eftersom det inte finns någon dag efter denna Dag. Denna Dag kommer paradisets folk att bosätta sig i sina bostäder och Eldens folk i sina bostäder.

Tron på den Yttersta dagen omfattar tre frågor:

Den första: Tron på Återuppståndelsen. Det innebär att de döda börjar leva igen, efter att det har blåsts i hornet för andra gången. Vid detta skede kommer människorna att resa sig upp inför skapelsernas Herre. De kommer att vara barfota, nakna och oomskurna. Allâh (ta´âlâ) sade:

كَمَا بَدَأْنَا أَوَّلَ خَلْقٍ نُّعِيدُهُ وَعْدًا عَلَيْنَا إِنَّا كُنَّا فَاعِلِينَ

”Liksom Vi grep Oss an med den första skapelsen skall Vi förnya den – för detta löfte borgar Vi och Vi har makt att göra det!” (21:104)

Återuppståndelsen är en ren sanning som har bekräftats av Boken, Sunnahn och muslimernas samstämmighet. Allâh (ta´âlâ) sade:

ثُمَّ إِنَّكُمْ بَعْدَ ذَلِكَ لَمَيِّتُونَ ثُمَّ إِنَّكُمْ يَوْمَ الْقِيَامَةِ تُبْعَثُونَ

”En gång måste ni dö, och därefter skall ni väckas till nytt liv på Uppståndelsens dag.” (23:15-16)

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”På Domedagen kommer människorna att återuppstå barfotade och oomskurna.”

Överensstämd.

Muslimerna är enade om den kommer att äga rum. Likaså fordras det av visheten att Allâh (ta´âlâ) låter dessa skapelser ha en slutdestination. Däri kommer Han att belöna dem utmed det som Han befallde dem via Sina sändebud. Allâh (ta´âlâ) sade:

أَفَحَسِبْتُمْ أَنَّمَا خَلَقْنَاكُمْ عَبَثًا وَأَنَّكُمْ إِلَيْنَا لَا تُرْجَعُونَ

”Trodde ni att Vi skapade er för nöjes skull och att ni inte skulle föras tillbaka till Oss?” (23:115)

Han sade till Sin profet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

إِنَّ الَّذِي فَرَضَ عَلَيْكَ الْقُرْآنَ لَرَادُّكَ إِلَى مَعَادٍ

”Han som har uppenbarat denna Qur’ân för dig och gjort dess klara och tydliga föreskrifter till bindande regler i ditt liv skall helt visst låta dig nå ditt slutgiltiga mål.” (28:85)

Den andra: Tron på Rättegången och Avlöningen. Tjänaren kommer att stå till svars och avlönas i enlighet med sina handlingar. Detta har Boken, Sunnahn och muslimernas samstämmighet antytt. Allâh (ta´âlâ) sade:

إِنَّ إِلَيْنَا إِيَابَهُمْ ثُمَّ إِنَّ عَلَيْنَا حِسَابَهُمْ

”Det är till Oss de skall återvända, och därefter tillkommer det Oss att ställa dem till svars.” (88:25-26)

مَن جَاء بِالْحَسَنَةِ فَلَهُ عَشْرُ أَمْثَالِهَا وَمَن جَاء بِالسَّيِّئَةِ فَلاَ يُجْزَى إِلاَّ مِثْلَهَا وَهُمْ لاَ يُظْلَمُونَ

”Den som på Räkenskapens dag för med sig en god handling skall belönas tiofalt, men den som för med sig en dålig handling skall bara straffas med vad som motsvarar denna handling och ingen orätt skall tillfogas dem.” (6:160)

وَنَضَعُ الْمَوَازِينَ الْقِسْطَ لِيَوْمِ الْقِيَامَةِ فَلَا تُظْلَمُ نَفْسٌ شَيْئًا وَإِن كَانَ مِثْقَالَ حَبَّةٍ مِّنْ خَرْدَلٍ أَتَيْنَا بِهَا وَكَفَى بِنَا حَاسِبِينَ

”På Uppståndelsens dag skall Vi ställa fram rättvisande vågar och ingen skall då lida den minsta orätt. Allt, till och med det som väger så litet som ett senapskorn, skall Vi dra fram i ljuset. Det är Vi som bäst håller räkning på allt.” (21:47)

Ibn ´Umar (radhiya Allâhu ´anhumâ) berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Säkerligen kommer Allâh att låta den troende komma [Honom] nära. Därefter kommer Han att lägga Sin slöja över honom och täcka honom. Sedan kommer Han att säga: ”Är du medveten om denna synd? Är du medveten om denna synd?” Han kommer då att säga: ”Ja, Herre” till dess att Han får honom erkänna samtliga synder som han har gjort och tro att han har gått under. Då kommer Han att säga: ”Jag dolde dig i detta liv och i dag kommer Jag att förlåta dig.” Därpå får han boken med sina välgärningar i. Men vad gäller de otrogna och hycklarna, kommer det att ropas på dem inför allmänheten: ”Dessa brukade ljuga om sin Herre – må Allâhs förbannelse vila över de orättvisa!””

Överensstämd.

Dessutom har det rapporterats autentiskt från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att han har sagt (i betydelse):

”Om någon vill göra en god handling och gör den, skriver Allâh ned den hos Sig med tio välgärningar och dubblar den med sjuhundra och ännu mer. Och om någon vill göra en dålig handling och gör den, skriver Allâh ned den som en enda dålig handling.”

Muslimerna är enade om att Rättegången och Avlöningen kommer att äga rum. Likaså fordras de av visheten. Allâh (ta´âlâ) har uppenbarat skrifterna, sänt sändebuden och förpliktigat tjänarna att godta det sändebuden har kommit med och handla utmed det som är obligatoriskt att utföra. Dessutom har Han förpliktigat strid mot dem som motsätter sig Honom och förklarat deras liv, avkomma, kvinnor och egendomar lovliga att tagas. Om det då varken kommer att finnas någon Rättegång eller Avlöning, är alla dessa handlingar meningslösa, något den vise Herren är fjärran från. Allâh (ta´âlâ) antydde detta och sade:

فَلَنَسْأَلَنَّ الَّذِينَ أُرْسِلَ إِلَيْهِمْ وَلَنَسْأَلَنَّ الْمُرْسَلِينَ فَلَنَقُصَّنَّ عَلَيْهِم بِعِلْمٍ وَمَا كُنَّا غَآئِبِينَ

”Vi skall förvisso förhöra mottagarna av Vårt budskap, och Vi skall förhöra budbärarna; och Vi skall med fullständig kunskap underrätta dem om allt; ingenting har gått Oss förbi.” (7:6-7)

Den tredje: Tron på paradiset och helvetet och att de är skapelsernas eviga boningsplatser.

Paradiset är lycksalighetens boning som Allâh (ta´âlâ) har förberett för de fromma troende. Dessa människor har trott på det Allâh förpliktigade dem att tro på, lytt Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), uppriktigt dyrkat Allâh och följt Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Däri förekommer olika typer av lycksaligheter som ingen har sett, hört eller ens kunnat föreställa sig. Allâh (ta´âlâ) sade:

إِنَّ الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ أُوْلَئِكَ هُمْ خَيْرُ الْبَرِيَّةِ جَزَاؤُهُمْ عِندَ رَبِّهِمْ جَنَّاتُ عَدْنٍ تَجْرِي مِن تَحْتِهَا الْأَنْهَارُ خَالِدِينَ فِيهَا أَبَدًا رَّضِيَ اللَّهُ عَنْهُمْ وَرَضُوا عَنْهُ ذَلِكَ لِمَنْ خَشِيَ رَبَّهُ

”Men de som tror och lever ett rättskaffens liv, de är de bästa av alla skapade varelser. Belöningen väntar hos deras Herre: Edens lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid. Allâh är nöjd med dem och de är nöjda med Honom. Detta väntar dem som står i bävan inför sin Herre.” (98:7-8)

فَلَا تَعْلَمُ نَفْسٌ مَّا أُخْفِيَ لَهُم مِّن قُرَّةِ أَعْيُنٍ جَزَاء بِمَا كَانُوا يَعْمَلُونَ

”Ingen människa vet vilka dolda skatter av djup glädje som väntar de troende som belöning för deras handlingar.” (32:17)

Beträffande helvetet, är det straffets boning som Allâh (ta´âlâ) har förberett åt de orättvisa hedningarna. Dessa människor misstrodde Honom och handlade olydigt mot Hans sändebud. Däri förekommer olika typer av straff och plågor som ingen kan föreställa sig. Allâh (ta´âlâ) sade:

فَاتَّقُواْ النَّارَ الَّتِي وَقُودُهَا النَّاسُ وَالْحِجَارَةُ أُعِدَّتْ لِلْكَافِرِينَ

”Frukta då Elden, vars bränsle är människor och stenar och som hålls i beredskap att ta emot de otrogna.” (2:24)

إِنَّا أَعْتَدْنَا لِلظَّالِمِينَ نَارًا أَحَاطَ بِهِمْ سُرَادِقُهَا وَإِن يَسْتَغِيثُوا يُغَاثُوا بِمَاء كَالْمُهْلِ يَشْوِي الْوُجُوهَ بِئْسَ الشَّرَابُ وَسَاءتْ مُرْتَفَقًا

”För de orättfärdiga har Vi en Eld i beredskap vars flammor skall omsluta dem liksom tältduken omsluter invånarna i ett tält; och om de ber att få stilla sin törst skall de få dricka vatten hett som smält koppar, som bränner deras ansikten. Vilken djävulsk dryck! Vilken jämmerlig viloplats!” (18:29)

إِنَّ اللَّهَ لَعَنَ الْكَافِرِينَ وَأَعَدَّ لَهُمْ سَعِيرًا خَالِدِينَ فِيهَا أَبَدًا لَّا يَجِدُونَ وَلِيًّا وَلَا نَصِيرًا يَوْمَ تُقَلَّبُ وُجُوهُهُمْ فِي النَّارِ يَقُولُونَ يَا لَيْتَنَا أَطَعْنَا اللَّهَ وَأَطَعْنَا الرَّسُولَا

”Allâh har utestängt de otrogna från Sin nåd och Han har en flammande Eld i beredskap för dem; där skall de förbli till evig tid och de skall inte finna någon som ger dem skydd och ingen hjälpare. Den Dag då deras ansikten skall vändas på alla sidor i Elden, kommer de att ropa: ”Ack, om vi ändå hade lytt Allâh och lytt Hans sändebud!” (33:64-66)

Till tron på den Yttersta dagen hör även tron på allt som har med livet efter döden att göra. Exempel på det är följande:

Prövningen i graven: Efter att den bortgångne har begravts, förhörs han om sin Herre, religion och profet. Här kommer Allâh stärka de troende med det ord vars sanning står fast och följaktligen kommer han att säga:

”Allâh är min Herre, islam är min religion och Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är min profet.”

Å andra sidan kommer Allâh att låta de orättvisa fara vilse. Den otrogne kommer att säga:

”Öh! Öh! Jag vet inte.”

Hycklaren och tvivlaren kommer att säga:

”Jag vet inte. Jag brukade höra människorna säga något och följaktligen sade jag samma sak.”

Straffet och lycksaligheten i graven: De orättvisa bland hycklarna och hedningarna kommer att straffas däri. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلَوْ تَرَى إِذِ الظَّالِمُونَ فِي غَمَرَاتِ الْمَوْتِ وَالْمَلآئِكَةُ بَاسِطُواْ أَيْدِيهِمْ أَخْرِجُواْ أَنفُسَكُمُ الْيَوْمَ تُجْزَوْنَ عَذَابَ الْهُونِ بِمَا كُنتُمْ تَقُولُونَ عَلَى اللّهِ غَيْرَ الْحَقِّ وَكُنتُمْ عَنْ آيَاتِهِ تَسْتَكْبِرُونَ

”Om du kunde se de orättfärdiga när de ligger för döden och änglarna sträcker ut händerna mot dem och ropar: ”Låt själen fara!” Idag skall ni få lida ett förnedrande straff för de lögner ni yttrade om Allâh och för att ni av högmod vägrade att lyssna till Hans budskap.” (6:93)

Dessutom sade Han (ta´âlâ) om Faraos ätt:

النَّارُ يُعْرَضُونَ عَلَيْهَا غُدُوًّا وَعَشِيًّا وَيَوْمَ تَقُومُ السَّاعَةُ أَدْخِلُوا آلَ فِرْعَوْنَ أَشَدَّ الْعَذَابِ

”Morgon och afton förs de fram till Elden, och den Dag då den Yttersta stunden är här: ”För in Faraos anhang och låt dem utstå det strängaste av alla straff!”” (40:46)

I ”Sahîh Muslim” rapporteras det från Zayd bin Thâbit att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade ( i betydelse):

”Hade det inte varit för att ni inte skall falla ned medvetslösa, hade jag bett Allâh låta er få höra straffet i graven såsom jag gör.” Därefter vände han sig mot oss och sade: ”Sök skydd hos Allâh från straffet i Elden.” De sade: ”Vi söker skydd hos Allâh från straffet i Elden.” Han sade: ”Sök skydd hos Allâh från straffet i graven.” De sade: ”Vi söker skydd hos Allâh från straffet i graven.” Han sade: ”Sök skydd hos Allâh från uppenbara och dolda prövningar.” De sade: ”Vi söker skydd hos Allâh från uppenbara och dolda prövningar.” Han sade: ”Sök skydd hos Allâh från Dadjdjâls prövning.” De sade: ”Vi söker skydd hos Allâh från Dadjdjâls prövning.”

Angående lycksaligheten i graven, tillkommer den de trovärdiga troende. Allâh (ta´âlâ) sade:

إِنَّ الَّذِينَ قَالُوا رَبُّنَا اللَّهُ ثُمَّ اسْتَقَامُوا تَتَنَزَّلُ عَلَيْهِمُ الْمَلَائِكَةُ أَلَّا تَخَافُوا وَلَا تَحْزَنُوا وَأَبْشِرُوا بِالْجَنَّةِ الَّتِي كُنتُمْ تُوعَدُونَ

”De som säger: ”Allâh är vår Herre” och som vill följa den raka vägen, till dem stiger änglarna ned med hälsningen: ”Ni skall inte känna någon fruktan och ingen sorg skall tynga er! Tag emot det glada budskapet att paradiset som ni har blivit lovade väntar er.” (41:30)

فَلَوْلَا إِذَا بَلَغَتِ الْحُلْقُومَ وَأَنتُمْ حِينَئِذٍ تَنظُرُونَ وَنَحْنُ أَقْرَبُ إِلَيْهِ مِنكُمْ وَلَكِن لَّا تُبْصِرُونَ فَلَوْلَا إِن كُنتُمْ غَيْرَ مَدِينِينَ تَرْجِعُونَهَا إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ فَأَمَّا إِن كَانَ مِنَ الْمُقَرَّبِينَ فَرَوْحٌ وَرَيْحَانٌ وَجَنَّةُ نَعِيمٍ

”Varför – när det sista andetaget rosslar i den döendes strupe och ni bevittnar hans dödskamp, medan Vi, fastän ni inte ser Oss, är honom närmare än ni – varför, om ni inte skall ställas till svars för era handlingar, kallar ni inte tillbaka hans själ, om det ni har sagt är sant? Om den döende hör till dem som skall vara i Allâhs närhet, skall han få vila och ro och välkomnas med myrtendoft i lycksalighetens lustgårdar.” (56:83-89)

al-Bara’ bin ´Âzib (radhiya Allâhu ´anh) berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade om den troende efter att ha svarat de två änglarna i sin grav (i betydelse):

”Då ropar en utropare ut från himlen: ”Min tjänare har talat sanning. Låt honom ligga på paradisets madrass, klä honom i paradisets klädsel och öppna en av paradisets dörrar åt honom.” Då omsluts han av en bris och en doft från det. Därefter vidgas hans grav ut så långt ögat kan nå.”

Rapporterad av Ahmad och Abû Dâwûd ur en lång hadîth.

Tron på den Yttersta dagen utmed det vi har nämnt, ger följande resultat:

Det första: Viljan och ivern för att utföra goda handlingar i hopp om att belönas den Dagen.

Det andra: Fruktan för att synda och behagas av synderna utav rädsla för att straffas den Dagen.

Det tredje: Den troende ser positivt på de saker och ting han går miste om i detta liv i hopp om lycksaligheten och belöningen i livet efter detta.

De otrogna förnekade Återuppståndelsen efter döden och påstod att det var omöjligt. Detta påstående är falskt vars falskhet har bevisats av föreskriften, känslan och intellektet.

Vad berör föreskriften, sade Allâh (ta´âlâ):

زَعَمَ الَّذِينَ كَفَرُوا أَن لَّن يُبْعَثُوا قُلْ بَلَى وَرَبِّي لَتُبْعَثُنَّ ثُمَّ لَتُنَبَّؤُنَّ بِمَا عَمِلْتُمْ وَذَلِكَ عَلَى اللَّهِ يَسِيرٌ

”De otrogna påstår att de inte skall uppväckas från de döda. Säg: ”Vid min Herre! Helt visst skall ni återuppväckas och då skall ni få veta vad era handlingar var värda. Detta är lätt för Allâh.” (64:7)

Denna fråga är samtliga uppenbarade skrifter enade om.

Vad berör känseln, har Allâh visat Sina tjänare hur Han återupplivar de döda i detta liv. I kapitlet ”al-Baqarah” förekommer fem exempel på det.

Det första: Mûsâs folk när de sade till honom:

لَن نُّؤْمِنَ لَكَ حَتَّى نَرَى اللَّهَ جَهْرَةً

”Vi tror dig inte förrän vi med våra egna ögon får se Allâh.” (2:55)

Allâh (ta´âlâ) tog då deras liv för att därefter återuppliva dem. Kring denna händelse säger Allâh (ta´âlâ) då Han tilltalade israeliterna:

وَإِذْ قُلْتُمْ يَا مُوسَى لَن نُّؤْمِنَ لَكَ حَتَّى نَرَى اللَّهَ جَهْرَةً فَأَخَذَتْكُمُ الصَّاعِقَةُ وَأَنتُمْ تَنظُرُونَ ثُمَّ بَعَثْنَاكُم مِّن بَعْدِ مَوْتِكُمْ لَعَلَّكُمْ تَشْكُرُونَ

”Och minns att ni sade: ”Mûsâ! Vi tror dig inte förrän vi med våra egna ögon får se Allâh”; och så drabbades ni där ni stod av straffets blixtrar. Men Vi återgav er livet, sedan ni varit döda, så att ni borde ha känt tacksamhet.” (2:55-56)

Det andra: Liket israeliterna tvistade om. Allâh (ta´âlâ) beordrade dem att slakta en ko för att därefter slå liket med en kroppsdel av kon så att det skulle berätta för dem vem som hade dödat honom. Allâh (ta´âlâ) sade om denna händelse:

وَإِذْ قَتَلْتُمْ نَفْساً فَادَّارَأْتُمْ فِيهَا وَاللّهُ مُخْرِجٌ مَّا كُنتُمْ تَكْتُمُونَ فَقُلْنَا اضْرِبُوهُ بِبَعْضِهَا كَذَلِكَ يُحْيِي اللّهُ الْمَوْتَى وَيُرِيكُمْ آيَاتِهِ لَعَلَّكُمْ تَعْقِلُونَ

”Minns, israeliter, att ni efter att en människa hade dödats anklagade varandra för dådet – men Allâh uppenbarar det som ni vill dölja. – Då sade Vi: ”Slå kroppen med ett stycke av denna ko!” Så ger Allâh de döda liv och visar er Sina tecken – kanske skall ni använda ert förstånd.” (2:72-73)

Det tredje: Folket som flydde sina hem i rädslan för döden. De var tusentals. Allâh (ta´âlâ) fick dem att dö för att därefter återuppliva dem. Allâh (ta´âlâ) sade om detta:

أَلَمْ تَرَ إِلَى الَّذِينَ خَرَجُواْ مِن دِيَارِهِمْ وَهُمْ أُلُوفٌ حَذَرَ الْمَوْتِ فَقَالَ لَهُمُ اللّهُ مُوتُواْ ثُمَّ أَحْيَاهُمْ إِنَّ اللّهَ لَذُو فَضْلٍ عَلَى النَّاسِ وَلَـكِنَّ أَكْثَرَ النَّاسِ لاَ يَشْكُرُونَ

”Har du inte hört om dem som i tusental flydde från sina hem för att undkomma ett dödligt hot? Allâh lät döden skörda dem, men därefter återkallade Han dem till livet. Ja, Allâhs nåd flödar sannerligen över människorna, men de flesta människor är otacksamma.” (2:243)

Det fjärde: Historien om mannen som passerade en öde by och ansåg det vara osannolikt att Allâh (ta´âlâ) kunde återuppliva den. Då tog Allâh (ta´âlâ) hans liv och lät honom vara död i hundra år för att därefter återuppliva honom. Angående detta fenomen sade Allâh (ta´âlâ):

أَوْ كَالَّذِي مَرَّ عَلَى قَرْيَةٍ وَهِيَ خَاوِيَةٌ عَلَى عُرُوشِهَا قَالَ أَنَّىَ يُحْيِـي هَـَذِهِ اللّهُ بَعْدَ مَوْتِهَا فَأَمَاتَهُ اللّهُ مِئَةَ عَامٍ ثُمَّ بَعَثَهُ قَالَ كَمْ لَبِثْتَ قَالَ لَبِثْتُ يَوْمًا أَوْ بَعْضَ يَوْمٍ قَالَ بَل لَّبِثْتَ مِئَةَ عَامٍ فَانظُرْ إِلَى طَعَامِكَ وَشَرَابِكَ لَمْ يَتَسَنَّهْ وَانظُرْ إِلَى حِمَارِكَ وَلِنَجْعَلَكَ آيَةً لِّلنَّاسِ وَانظُرْ إِلَى العِظَامِ كَيْفَ نُنشِزُهَا ثُمَّ نَكْسُوهَا لَحْمًا فَلَمَّا تَبَيَّنَ لَهُ قَالَ أَعْلَمُ أَنَّ اللّهَ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ

”Eller – ett annat exempel på dem som förnekar Allâhs Allmakt – om mannen som färdades förbi en stad som hade jämnats med marken och utropade: ” Hur skulle Allâh kunna ge liv åt denna döda stad?” Och Allâh lät honom dö och förbli död i hundra år. Därefter väckte Han honom till liv och frågade: ”Hur länge har du varit borta?” Han svarade: ”Jag har varit borta en dag eller en del av en dag.” Allâh sade: ”Nej, du har varit borta i hundra år. Men se på din mat och din dryck, som inte har fördärvats, och se på din åsna – Vi har velat göra dig till ett tecken för människorna – och se nu hur Vi ger liv åt de döda benen och sedan klär dem med kött.” Och när allt detta stod klart för honom, sade han: ”Nu vet jag att Allâh har allt i Sin makt.” (2:259)

Det femte: Skildringen om Ibrâhîm när han bad Allâh (ta´âlâ) visa honom hur Han återupplivar de döda. Allâh (ta´âlâ) befallde honom då att slakta fyra fåglar. Därefter beordrades han att skingra fåglarnas delar på de kringliggande bergen för att därefter kalla på dem. Följaktligen enade sig samtliga delar och fåglarna flög då tillbaka till Ibrâhîm. Allâh (ta´âlâ) sade om detta:

وَإِذْ قَالَ إِبْرَاهِيمُ رَبِّ أَرِنِي كَيْفَ تُحْيِـي الْمَوْتَى قَالَ أَوَلَمْ تُؤْمِن قَالَ بَلَى وَلَـكِن لِّيَطْمَئِنَّ قَلْبِي قَالَ فَخُذْ أَرْبَعَةً مِّنَ الطَّيْرِ فَصُرْهُنَّ إِلَيْكَ ثُمَّ اجْعَلْ عَلَى كُلِّ جَبَلٍ مِّنْهُنَّ جُزْءًا ثُمَّ ادْعُهُنَّ يَأْتِينَكَ سَعْيًا وَاعْلَمْ أَنَّ اللّهَ عَزِيزٌ حَكِيمٌ

”Minns också Ibrâhîm som sade: ”Herre! Visa mig hur Du återuppväcker de döda.” Allâh frågade: ”Tror du då inte?” Ibrâhîm svarade: ”Jo, jag tror, men jag vill att mitt hjärta skall få ro.” Och Allâh sade: ”Tag fyra slag av fåglar och lär dem att känna din röst. Sätt så ut dem, några på varje berg runt omkring, och ropa sedan på dem, så skall de genast återvända till dig. Och var förvissad om att Allâh är Allsmäktig, Vis.”  (2:260)

Detta är konkreta och verkliga exempel på att det är möjligt att de döda kan återuppstå. Dessutom har det redan antytts att Allâh (ta´âlâ) lät några av ´Îsâ bin Maryams tecken vara att han återupplivade de döda och fick de begravda att resa sig upp ur gravarna med Allâhs (ta´âlâ) tillstånd.

Vad berör intellektet, bevisas det ur två synvinklar:

Den första: Allâh (ta´âlâ) har skapat himlarna, jorden och det som förekommer däremellan. Det var Han som skapade dem ur intet. Han som är kapabel att skapa något ur intet, är inte inkapabel att återskapa det. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَهُوَ الَّذِي يَبْدَأُ الْخَلْقَ ثُمَّ يُعِيدُهُ وَهُوَ أَهْوَنُ عَلَيْهِ

”Han är Den som inleder skapelsen och som när tiden är kommen, skall förnya den; det är en lätt sak för Allâh.” (30:27)

كَمَا بَدَأْنَا أَوَّلَ خَلْقٍ نُّعِيدُهُ وَعْدًا عَلَيْنَا إِنَّا كُنَّا فَاعِلِينَ

”Liksom Vi grep Oss an med den första skapelsen skall Vi förnya den – för detta löfte borgar Vi och Vi har makt att göra det!” (21:104)

Allâh sade då Han beordrade avvisningen av de som förnekade att förfallna skelett kommer att återuppstå:

قُلْ يُحْيِيهَا الَّذِي أَنشَأَهَا أَوَّلَ مَرَّةٍ وَهُوَ بِكُلِّ خَلْقٍ عَلِيمٌ

”Säg: ”Han som först skapade dem skall ge dem nytt liv, eftersom Han har kunskapen om allt skapande.”” (36:79)

Den andra: Ibland är jorden ofruktbar, död och tom på gröna träd. Rätt som det är, faller ett regn över det och då börjar det skälva till, blir grönt och låter alla slag av växter spira, ljuvliga att se. Han som förmår ge det liv efter att det har varit dött, förmår att återuppliva de döda. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَمِنْ آيَاتِهِ أَنَّكَ تَرَى الْأَرْضَ خَاشِعَةً فَإِذَا أَنزَلْنَا عَلَيْهَا الْمَاء اهْتَزَّتْ وَرَبَتْ إِنَّ الَّذِي أَحْيَاهَا لَمُحْيِي الْمَوْتَى إِنَّهُ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ

”Och bland Hans tecken är jorden som inför dina ögon ligger torr och död men som, när Vi låter regnet falla, skälver och sväller av liv. Han som väcker jorden till detta nya liv är med visshet Densamme som återuppväcker de döda! Allâh har allt i Sin makt.” (41:39)

وَنَزَّلْنَا مِنَ السَّمَاء مَاء مُّبَارَكًا فَأَنبَتْنَا بِهِ جَنَّاتٍ وَحَبَّ الْحَصِيدِ وَالنَّخْلَ بَاسِقَاتٍ لَّهَا طَلْعٌ نَّضِيدٌ رِزْقًا لِّلْعِبَادِ وَأَحْيَيْنَا بِهِ بَلْدَةً مَّيْتًا كَذَلِكَ الْخُرُوجُ

”Och Vi sände ner välsignat regn från skyn och låter med detta trädgårdar växa upp och fält med brödsäd och höga palmer med täta klasar av dadlar för Våra tjänares försörjning. Så skänker Vi liv åt död jord och så skall Vi låta er stiga fram till nytt liv.” (50:9-11)

Det förekommer vilseledda människor som förnekar straffet och belöningen i graven. De säger att något sådant är omöjligt eftersom det motsätter sig fakta. De säger:

”Om man gräver upp liket ur graven, ser det ut precis som tidigare. Dessutom har graven varken blivit vidare eller trängre.”

Detta påstående är falskt enligt föreskriften, känslan och intellektet.

Vad gäller föreskriften, har Texter som bevisar att det visst förekommer straff och lycksalighet i graven redan angivits.

I ”Sahîh al-Bukhârî” rapporterade Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) följande (i betydelse):

”Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kom ut från en av al-Madînahs trädgårdar och hörde hur två människor skrek av plågor i sina gravar.”

Därpå nämnde han hadîthen i vilken det förekommer att:

”En av dem brukade inte skydda sig från urin.”

I en annan formulering sägs det:

”En av dem brukade inte skydda sig från sitt urin medan den andre brukade skvallra.”

Vad gäller känslan, drömmer man ibland att man är på en vid och vacker plats vari man njuter och är lycklig. Men man kan också drömma om att man är på en trång och öde plats vari man känner pina och är olycklig. Ibland kan man till och med vakna av drömmen. Trots det ligger man kvar i sängen i samma tillstånd som man var i förut. Sömnen är dödens broder. Därför gav Allâh (ta´âlâ) den namnet ”döden”. Allâh (ta´âlâ) sade:

اللَّهُ يَتَوَفَّى الْأَنفُسَ حِينَ مَوْتِهَا وَالَّتِي لَمْ تَمُتْ فِي مَنَامِهَا فَيُمْسِكُ الَّتِي قَضَى عَلَيْهَا الْمَوْتَ وَيُرْسِلُ الْأُخْرَى إِلَى أَجَلٍ مُسَمًّى إِنَّ فِي ذَلِكَ لَآيَاتٍ لِّقَوْمٍ يَتَفَكَّرُونَ

”Då människan dör tar Allâh själen till Sig, men om hon inte skall dö, tar Han den då hon sover. Han håller kvar den själ  vars bärare skall dö enligt Hans beslut och Han friger de andra till en av Honom fastställd tidpunkt. ” (39:42)

Vad gäller intellektet, kan man drömma om något som sedan händer i verkligheten. Dessutom drömmer man kanske om profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utmed hans beskrivning. Den som ser honom (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utmed hans beskrivning, har verkligen sett honom. Trots det ligger den drömmande i sin säng långt borta från det som han drömmer om. Är detta då omöjligt i livet efter detta när det är möjligt i detta liv?

Angående deras ”bevis”:

”Om man gräver upp liket ur graven, ser det ut precis som tidigare. Dessutom har graven varken blivit vidare eller trängre.”

avvisas det på följande sätt:

Det första: Det är inte tillåtet att konfrontera föreskriften med liknande tvivel. Om en person med dessa tvivel hade funderat på föreskriften på ett korrekt sätt, hade han vetat att dessa tvivel är en ren lögn. Det har sagts:

Hur många kritiserar inte en korrekt åsikt?
Anledningen bakom det är en dålig förståelse

Det andra: Tillstånden i gravarna hör till de dolda frågorna som inte kan uppfattas av känslor. Om det hade varit möjligt att kunna uppfatta dem med känslor, skulle man ha gått miste om nyttan av att tro på det dolda. Dessutom skulle det ha lett till att de som tror på det dolda och förnekar det är lika.

Det tredje: Straffet, lycksaligheten och de vida och trånga gravarna uppfattas endast av den döde och ingen annan. Detta kan liknas vid personen som ligger i sin säng och drömmer antingen om att han är på en trång och öde plats eller också på en vid och vacker plats. Trots det ändras inte hans sovplats med tanke på andra. Han är fortfarande i sitt rum mellan sängen och täcket. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade sitta med sina följeslagare och ta emot uppenbarelser. Han hörde uppenbarelserna till skillnad från sina följeslagare. Ibland hände det även att en ängel kom till honom i en människas gestalt för att tala med honom. Trots det kunde följeslagarna varken se eller höra ängeln.

Det fjärde: Skapelsens uppfattning är begränsad i enlighet med den begränsning som Allâh (ta´âlâ) har bestämt åt dem. De förmår inte uppfatta allt befintligt. Allt som finns i himlarna, på jorden, mellan dem och allting annat lovprisar Allâh på ett verkligt sätt. Ibland låter Allâh (ta´âlâ) vissa skapelser höra det. Trots det är detta fenomen avskärmat från oss. Allâh (ta´âlâ) sade om detta:

تُسَبِّحُ لَهُ السَّمَاوَاتُ السَّبْعُ وَالأَرْضُ وَمَن فِيهِنَّ وَإِن مِّن شَيْءٍ إِلاَّ يُسَبِّحُ بِحَمْدَهِ وَلَـكِن لاَّ تَفْقَهُونَ تَسْبِيحَهُمْ

”De sju himlarna förklarar Honom vara fri från brister liksom jorden och allt det som de rymmer; ja, ingenting finns som inte förklarar Honom vara fri från brister och lovprisar Honom. Men ni förstår inte hur de förklarar Honom vara fri från brister.” (17:44)

Detsamma gäller djävlar och djinner. De färdas på jorden fram och tillbaka. Djinner kom till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), lyssnade till hans läsning och återvände till sitt folk för att varna dem. Trots det är de avskärmade från oss. Apropå detta sade Allâh (ta´âlâ):

يَا بَنِي آدَمَ لاَ يَفْتِنَنَّكُمُ الشَّيْطَانُ كَمَا أَخْرَجَ أَبَوَيْكُم مِّنَ الْجَنَّةِ يَنزِعُ عَنْهُمَا لِبَاسَهُمَا لِيُرِيَهُمَا سَوْءَاتِهِمَا إِنَّهُ يَرَاكُمْ هُوَ وَقَبِيلُهُ مِنْ حَيْثُ لاَ تَرَوْنَهُمْ إِنَّا جَعَلْنَا الشَّيَاطِينَ أَوْلِيَاء لِلَّذِينَ لاَ يُؤْمِنُونَ

”Söner av Âdam! Låt inte Djävulen fresta er så som han frestade er stamfader och er stammoder och blev orsak till deras förvisning ur paradiset, när han berövade dem deras dräkt av oskuld och gjorde dem medvetna om sin nakenhet. Han och hans anhang ser er där ni inte kan se dem. Vi har gett dem som inte är troende djävlarna som beskyddare.” (7:27)

Baserat på att skapelsen inte förmår uppfatta allt existerande, är det inte tillåtet att förneka de bekräftade, dolda frågorna som inte uppfattas av skapelsen.