63. Kapitel om avtal i Allâhs och Hans sändebuds namn

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

1 – Allâh (ta ´âlâ) sade:

وَأَوْفُواْ بِعَهْدِ اللّهِ إِذَا عَاهَدتُّمْ وَلاَ تَنقُضُواْ الأَيْمَانَ بَعْدَ تَوْكِيدِهَا وَقَدْ جَعَلْتُمُ اللّهَ عَلَيْكُمْ كَفِيلاً إِنَّ اللّهَ يَعْلَمُ مَا تَفْعَلُونَ

”Stå fast vid förbundet med Allâh när ni gör ett högtidligt åtagande, och bryt inte [era] eder efter att ha bekräftat dem och tagit Allâh till er borgensman; Allâh har kännedom om vad ni gör.”1

2 – Buraydah (radhiya Allâhu ´anh) berättade att när Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utsåg en ledare över en armé eller bataljon befallde han honom och muslimerna med honom att frukta Allâh och sade:

”Strid i Allâhs namn och för Allâhs sak. Bekriga dem som hädar Allâh. Strid och ta inte krigsbyten utan tillstånd, bedra inte, vanställ inte och döda inte barn. Om du träffar din fiende från avgudadyrkarna skall du kalla dem till tre alternativ. Oavsett vilket alternativ de väljer så skall du acceptera det från dem och låta dem vara. Kalla dem därefter till islam. Om de går med på det skall du acceptera det från dem. Befall dem därefter att utvandra från sina hem till utvandrarnas hem. Berätta för dem att om de gör det så skall de få leva på samma villkor som utvandrarna. Om de inte går med på att utvandra skall du berätta för dem att de i så fall får leva på samma villkor som de muslimska beduinerna och dömas av Allâh (ta´âlâ) lag; de har ingen rätt till bytena som beslagtas i krig eller fredligt om de inte kämpar med muslimerna. Om de inte går med på att konvertera till islam skall du kräva dem på skyddsskatt. Om de går med på den skall du acceptera den från dem och låta dem vara. Om de inte går med på den heller skall du be Allâh om hjälp och bestrida dem. Om du belägrar ett fort och de vill sluta ett avtal med dig i Allâhs och Hans profets namn, så skall du inte sluta något avtal med dem i Allâhs och Hans profets namn. Slut istället ett avtal i ditt och dina följeslagares namn. Det är mildare att ni bryter ett avtal som sluts i ditt och ert namn än i Allâhs och Hans profets namn. Och om du belägrar ett fort och de vill att du dömer dem utmed Allâhs dom, så skall du inte döma dem utmed Allâhs dom. Döm dem istället utmed din dom. Ty du vet inte om du verkligen kommer att döma dem med Allâhs dom eller inte.”2

FÖRKLARING

Kapitlet handlar om att avtal i Allâhs och Hans profets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) namn skall högaktas. Det varnar också för att det missbrukas och sluts människorna emellan just för att kan missbrukas. Makthavarna är skyldiga att inte sluta avtal med människorna i Allâhs och Hans profets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) namn. Det skall istället vara i presidentens, kungens eller deras folks namn. Detta är för att avtal i Allâhs och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) namn skall högaktas. Det är en fulländning av Tawhîd och tron. Ett sådant brutet avtal drar ned på Tawhîd och leder till missbruk.

1 – Allâh (ta ´âlâ) sade:

وَأَوْفُواْ بِعَهْدِ اللّهِ إِذَا عَاهَدتُّمْ وَلاَ تَنقُضُواْ الأَيْمَانَ بَعْدَ تَوْكِيدِهَا وَقَدْ جَعَلْتُمُ اللّهَ عَلَيْكُمْ كَفِيلاً إِنَّ اللّهَ يَعْلَمُ مَا تَفْعَلُونَ

”Stå fast vid förbundet med Allâh när ni gör ett högtidligt åtagande, och bryt inte [era] eder efter att ha bekräftat dem och tagit Allâh till er borgensman; Allâh har kännedom om vad ni gör.”

Den som sluter ett avtal i Allâhs och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) namn måste uppfylla det. Även om man förfelar för att sluta det i Allâhs och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) namn så måste det slutföras. Det får inte brytas:

وَأَوْفُواْ بِعَهْدِ اللّهِ إِذَا عَاهَدتُّمْ وَلاَ تَنقُضُواْ الأَيْمَانَ بَعْدَ تَوْكِيدِهَا وَقَدْ جَعَلْتُمُ اللّهَ عَلَيْكُمْ كَفِيلاً إِنَّ اللّهَ يَعْلَمُ مَا تَفْعَلُونَ

”Stå fast vid förbundet med Allâh när ni gör ett högtidligt åtagande, och bryt inte [era] eder efter att ha bekräftat dem och tagit Allâh till er borgensman; Allâh har kännedom om vad ni gör.”

Det vill säga bryt inte avtalen när ni väl har slutit dem med grova eder. Uppfyll dem liksom Han (subhânah) sade:

وَأَوْفُواْ بِالْعَهْدِ إِنَّ الْعَهْدَ كَانَ مَسْؤُولاً

”Och håll vad ni lovar; ni kommer att ställas till svars för [era] löften.”3

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Bedragaren kommer att få en fana på Domedagen och det kommer att sägas: ”Detta är bedrägeriet från den och den, son till den och den.”4

Detta är ett väldigt hårt hot som tyder på att det är obligatoriskt att hålla avtal.

2 – Buraydah (radhiya Allâhu ´anh) berättade att när Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) utsåg en ledare över en armé eller bataljon befallde han honom och muslimerna med honom att frukta Allâh och sade:

”Strid i Allâhs namn och för Allâhs sak. Bekriga dem som hädar Allâh. Strid och ta inte krigsbyten utan tillstånd, bedra inte, vanställ inte och döda inte barn. Om du träffar din fiende från avgudadyrkarna skall du kalla dem till tre alternativ. Oavsett vilket alternativ de väljer så skall du acceptera det från dem och låta dem vara. Kalla dem därefter till islam. Om de går med på det skall du acceptera det från dem. Befall dem därefter att utvandra från sina hem till utvandrarnas hem. Berätta för dem att om de gör det så skall de få leva på samma villkor som utvandrarna. Om de inte går med på att utvandra skall du berätta för dem att de i så fall får leva på samma villkor som de muslimska beduinerna och dömas av Allâh (ta´âlâ) lag; de har ingen rätt till bytena som beslagtas i krig eller fredligt om de inte kämpar med muslimerna. Om de inte går med på att konvertera till islam skall du kräva dem på skyddsskatt. Om de går med på den skall du acceptera den från dem och låta dem vara. Om de inte går med på den heller skall du be Allâh om hjälp och bestrida dem. Om du belägrar ett fort och de vill sluta ett avtal med dig i Allâhs och Hans profets namn, så skall du inte sluta något avtal med i Allâhs och Hans profets namn. Slut istället ett avtal i ditt och dina följeslagares namn. Det är mildare att ni bryter ett avtal som sluts i ditt och ert namn än i Allâhs och Hans profets namn. Och om du belägrar ett fort och de vill att du dömer dem utmed Allâhs dom, så skall du inte döma dem utmed Allâhs dom. Döm dem istället utmed din dom. Ty du vet inte om du verkligen kommer att döma dem med Allâhs dom eller inte.”

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Kalla dem därefter till islam.”

Det vill säga först och främst till trosbekännelserna. Samma sak befallde han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Mu´âdh (radhiya Allâhu ´anh) när han sände honom till Jemen. Om de går med på trosbekännelserna och uttalar dem, skall du lära dem de resterande plikterna.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”… och dömas av Allâh (ta´âlâ) lag.”

Sett till påbud och förbud.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”… skall du kräva dem på skyddsskatt.”

Det vill säga om de vägrar konvertera till islam och utvandra. Denna dom gäller judarna, nasaréerna och zoroastrierna. Allâh (ta´âlâ) sade:

قَاتِلُواْ الَّذِينَ لاَ يُؤْمِنُونَ بِاللّهِ وَلاَ بِالْيَوْمِ الآخِرِ وَلاَ يُحَرِّمُونَ مَا حَرَّمَ اللّهُ وَرَسُولُهُ وَلاَ يَدِينُونَ دِينَ الْحَقِّ مِنَ الَّذِينَ أُوتُواْ الْكِتَابَ حَتَّى يُعْطُواْ الْجِزْيَةَ عَن يَدٍ وَهُمْ صَاغِرُونَ

”Kämpa mot dem som, trots att de fick ta emot en uppenbarad Skrift, varken tror på Allâh eller på den Yttersta dagen och som inte anser som förbjudet det som Allâh och Hans sändebud har förbjudit och inte iakttar den sanna religionens bud – till dess de erkänner sig besegrade och förnedrat betalar skyddsskatten.”5

Sunnah har nämnt skyddsskattens målgrupper oinskränkt medan Qur’ânen har inskränkt dem med judarna och nasaréerna. Därefter lät Sunnah zoroastrierna få samma dom beträffande skyddsskatten till skillnad från slakten och kvinnorna.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”… skall du be Allâh om hjälp och bestrida dem.”

Det bevisar att det är obligatoriskt att be Allâh om hjälp. Den troende skall be Honom om hjälp när han kämpar mot Hans fiende och inte förlita sig på sin egen styrka.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Om du belägrar ett fort…”

Judarna och nasaréerna brukade oftast befinna sig i fort. De var inte med beduinerna i öknen.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”… och de vill sluta ett avtal med dig i Allâhs och Hans profets namn…”

Muslimerna är skyldiga att inte bryta avtal och pakter. De skall inte heller sluta några avtal i Allâhs och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) namn. Ty det väger lättare att bryta ett avtal i deras namn än i Allâhs och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) namn. Visserligen är båda handlingarna olovliga, men ondskan och synderna varierar i storlek.

Inte heller skall de gå med på att döma dem utmed Allâhs dom. Istället skall han döma dem utmed sina anhängares dom. Han får även säga till dem att han skall göra så gott han kan för att döma dem utmed föreskriften, men inte utmed Allâhs dom därför att han kan ha fel. Han får helt enkelt lägga fram sin slutsats som enligt honom är överensstämmande med föreskriften. Om han har fel så har han ljugit om Allâh. Handlingen är alltså en säkerhetsåtgärd och en föreskriven etikett när det kommer till att sluta pakter och avtal och döma fienden på ett sätt som behagar Allâh (ta´âlâ).

116:91

2Muslim (1731).

317:34

4al-Bukhârî (1735).

59:29