1Muslim, Abû ´Awânah, Abûsh-Shaykh i ”Mâ rawâhu Abûz-Zubayr ´an Djâbir” (104-106) och al-Bayhaqî. Ibn-ul-Qayyim (rahimahullâh) var glömsk när han nämnde profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sittning mellan de två Sudjûd:

”Det har inte rapporterats att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) satt på den här positionen på ett annat sätt.”

Hur kan det stämma när hukställningen rapporteras via Ibn ´Abbâs hadîth hos bland andra Muslim, Abû Dâwûd och at-Tirmidhî som autentiserade den? Se ”as-Sahîhah” (383). Likaså rapporterade al-Bayhaqî hadîthen med en god berättarkedja via Ibn ´Umar som autentiserades av Ibn Hadjar. Abû Ishâq al-Harbî rapporterade i ”Gharîb-ul-Hadîth” (1/12/5) från Tâwûs som såg Ibn ´Umar och Ibn ´Abbâs sitta på huk. Berättarkedjan är autentisk. Må Allâh benåda Imâm Mâlik som sade: ”Det finns ingen av oss som inte avvisar och avvisas frånsett mannen i den här graven” och pekade mot profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) grav. Denna Sunnah praktiserades av flera följeslagare, efterföljare och andra. Den här hukställningen är dock inte den förbjudna hukställningen, vilket kommer att tas upp i samband med Tashahhud.