Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

al-Fusûl fî Sîrat-ir-Rasûl, sid. 73-74

Orsaken bakom Vallgravskriget var att bland andra Salâm bin Abîl-Huqayq, Salâm bin Mashkam och Kinânah bin ar-Rabî´ tog sig till Quraysh i Makkah och hetsade dem till krig mot Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Därtill lovade de dem stöd. Quraysh gick dem till mötes. Därefter begav de sig till Ghatafân och uppmanade dem till samma sak. Även de gick dem till mötes. Mot den bakgrunden hade Quraysh givit sig av, ledda av Abû Sufyân bin Harb. Ghatafân leddes av ´Uyaynah bin Hisn. Tillsammans utgjorde de cirka 10.000 man. När Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) fick reda på deras frammarsch, befallde han muslimerna att gräva en vallgrav, som skulle hålla borta hedningarna från Madinah. Vallgraven grävdes utifrån Salmân al-Fârisîs (radhiya Allâhu ´anh) råd. Muslimerna arbetade med den för att hålla tillbaka hedningarnas anfall. Dess utgrävning bestod av flera tecken och budskap, som är för många för att förklara. Mångfaldiga gånger påvisades profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) profetskap.

I takt med att vallgraven stod färdig, kom hedningarna fram och slog läger runt Madinah. Kring den händelsen säger Allâh (ta´âlâ):

إِذْ جَاؤُوكُم مِّن فَوْقِكُمْ وَمِنْ أَسْفَلَ مِنكُمْ وَإِذْ زَاغَتْ الْأَبْصَارُ وَبَلَغَتِ الْقُلُوبُ الْحَنَاجِرَ وَتَظُنُّونَ بِاللَّهِ الظُّنُونَا هُنَالِكَ ابْتُلِيَ الْمُؤْمِنُونَ وَزُلْزِلُوا زِلْزَالًا شَدِيدًا

”De anföll er uppifrån och nedifrån, och era blickar flackade hit och dit och hjärtana stod stilla och ni tänkte stridiga tankar om Allâh. Här fick de troende utstå en prövning, ja, det blev en djupt skakande upplevelse för dem.”1

Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gick ut och tog skydd innanför vallgraven. Enligt den korrekta åsikten var de 3000 man från Madinah. Ibn Ishâq påstod att de var 700. Det är fel, ty så många var de i slaget vid Uhud – och Allâh (ta´âlâ) vet bättre. De hade sina ryggar vända mot Sal´. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde kvinnorna och barnen att ta skydd i Madinahs skyddsrum, och utsåg Ibn Umm Maktûm (radhiya Allâhu ´anh) till deras ställföreträdare.

Huyayy bin Akhtab an-Nadhrî tog sig till Banû Quraydhah och träffade dess ledare Ka´b bin Asad. Efter upprepade övertalsförsök, bestämde sig denne för att bryta sin pakt med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Till hedningarnas förtjustning, slöt sig Ka´b slutligen till deras krig mot Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).