60. Sudjûds dygd
Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”Det finns inte en person från mitt samfund utan att jag känner igen honom på Domedagen.” De sade: ”Allâhs sändebud! Hur kan du göra det bland alla människor?” Han sade: ”Om du går in i ett stall som huserar helt svarta hästar och en häst med bläs1; kommer du inte att känna igen den?” Mannen sade: ”Jo.” Då sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”På Domedagen kommer mitt samfund att ha bläsar av Sudjûd och tvagning2.”3
Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”När Allâh vill benåda dem i Elden befaller Han änglarna att ta ut dem som dyrkade Allâh. De kommer att ta ut dem och känna igen dem via spåret av Sudjûd. Allâh har förbjudit Elden att bränna spåret av Sudjûd. Följaktligen lämnar de Elden. Elden bränner allt på människan frånsett spåret av Sudjûd.”4
2Det vill säga kroppsdelarna som tvås under tvagningen: händerna, ansiktet och fötterna. På samma sätt har hästen bläsar på ansiktet samt fram- och bakbenen. Se ”an-Nihâyah”.
3Ahmad med en god berättarkedja. Likaså rapporterade at-Tirmidhî delar av den och autentiserade den. Den nämns i ”as-Sahîhah”.
4al-Bukhârî och Muslim. Hadîthen bevisar att de bedjande syndarna inte förblir i helvetet. Detsamma gäller monoteisten som låter bli att be utav lathet. Han förblir inte heller däri. Det har rapporterats autentiskt. Se ”as-Sahîhah” (2054).