6. För att ett kall ska vara godkänt

Shaykh ´Abdus-Salâm bin Bardjas Âl ´Abdil-Karîm (d. 1425)

al-Hudjadj al-Qawiyyah ´alâ anna Wasâ’il-ad-Da´wah Tawqîfiyyah, sid. 10

Då det är fastställt att kall är dyrkelse, är det allom bekant att all sorts dyrkan av Allâh (ta´âlâ) kräver att två villkor uppfylls:

1 – Den ska ägnas åt Allâh (ta´âlâ) allena.

2 – Den ska vara överensstämmande med Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sätt.

En handling som innehåller dessa två villkor är den rättfärdiga handling som Allâh (ta´âlâ) nämnde när Han sade:

فَمَن كَانَ يَرْجُو لِقَاء رَبِّهِ فَلْيَعْمَلْ عَمَلًا صَالِحًا وَلَا يُشْرِكْ بِعِبَادَةِ رَبِّهِ أَحَدًا

Var och en som med hopp ser fram mot mötet med sin Herre skall leva ett gott och rättskaffens liv och att inte göra någon delaktig av den dyrkan som han ägnar sin Herre!”1

Det är denna handling som Allâh åsyftade när Han sade:

بَلَى مَنْ أَسْلَمَ وَجْهَهُ لِلّهِ وَهُوَ مُحْسِنٌ فَلَهُ أَجْرُهُ عِندَ رَبِّهِ وَلاَ خَوْفٌ عَلَيْهِمْ وَلاَ هُمْ يَحْزَنُونَ

”Nej, så förhåller det sig inte! De som med hela sitt väsen underkastar sig Allâh och som gör det goda och det rätta skall få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.”2

وَمَنْ أَحْسَنُ دِينًا مِّمَّنْ أَسْلَمَ وَجْهَهُ لله وَهُوَ مُحْسِنٌ واتَّبَعَ مِلَّةَ إِبْرَاهِيمَ حَنِيفًا وَاتَّخَذَ اللّهُ إِبْرَاهِيمَ خَلِيلاً

”Vem har bättre religion än den som i allt underordnar sig Allâh, som gör det goda och det rätta och följer Ibrâhîms rena, ursprungliga tro? – Ibrâhîm, som Allâh utvalde till Sin förtrogne.”3

al-Fudhayl bin ´Iyâdh (rahimahullâh) sade om Allâhs (ta´âlâ) ord:

الَّذِي خَلَقَ الْمَوْتَ وَالْحَيَاةَ لِيَبْلُوَكُمْ أَيُّكُمْ أَحْسَنُ عَمَلًا

Han som har skapat döden och livet för att sätta er på prov [och låta er visa] vem av er som i sitt handlande är den bäste.”4

Det vill säga uppriktigast och korrektast.” De sade: ”Vad är uppriktigast och korrektast, Abû ´Alî?” Han svarade: ”En uppriktig handling godtas inte om den inte är korrekt, och inte heller godtas en korrekt handling om den inte är uppriktig. Den måste vara uppriktig och korrekt.”

118:110

22:112

34:125

467:2