56. Inget annat än paradiset skall vädjas vid Allâhs ansikte

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

1 – Djâbir (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Inget annat än paradiset skall vädjas vid Allâhs ansikte.”1

Rapporterad av Abû Dâwûd.

FÖRKLARING

1 – Djâbir (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Inget annat än paradiset skall vädjas vid Allâhs ansikte.”

Detta eftersom paradiset är det högsta målet. Däri skådas Allâhs (subhânah) ansikte och däri finns den eviga lycksaligheten. Allâhs ansikte har dess väldiga präktighet. Därför skall inget annan än paradiset vädjas om det.

Detsamma gäller att vädja om allt som leder till paradiset liksom uppriktighet, godhet och lydnad. Allt som leder till paradiset hör till bön om paradiset.

Det hör till fullkomlig Tawhîd och tro att inte vädja vid Allâhs ansikte om något annat än paradiset och det som leder till det liksom rättfärdiga handlingar, riktighet och räddning från prövningarnas villfarelser.

Hadîthens berättarkedja består av svaghet, men den stärks av andra rapporteringar som förbjuder vädjan vid Allâhs ansikte. På så vis är denna hadîth specifik och tillåter vädjan vid Allâhs ädla ansikte om det gäller paradiset eller det som leder till det.

1Abû Dâwûd (368). Svag enligt al-Albânî i ”Dha´îf Sunan Abî Dâwûd” (368).