I Safar skickade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) iväg en expedition till Ma´ûnahbrunnen. Dessförinnan hade Abû Barâ’ ´Âmir bin Mâlik kommit till Madînah och träffat Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som passade på att kalla honom till islam. Men mannen varken konverterade till islam eller tog avstånd utan sade:

”Allâhs sändebud! Om du hade skickat iväg dina följeslagare till höglänningarna för att kalla dem till din religion skulle de förmodligen besvarat dem.” Då sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Jag fruktar höglänningarna för dem.” Abû Barâ’ sade: ”Jag skall skydda dem.”1

Enligt Ibn Ishâq skickade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) fyrtio följeslagare. Hos al-Bukhârî och Muslim nämns sjuttio stycken, vilket är korrekt. Till deras ledare utsågs al-Mundhir bin ´Amr från Banû Sa´âdah. Skaran tillhörde de bästa och främsta muslimerna och deras lärde. De slog läger vid Ma´ûnahbrunnen som låg mellan Banû ´Âmirs och Banû Sulayms respektive marker. Därefter sände de iväg Harâm bin Milhân, Umm Sulayms broder, med Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brev till Allâhs fiende ´Âmir bin at-Tufayl. Utan att ens titta i brevet beordrade han att Harâm dödas varvid en man stack ihjäl honom med ett spjut. När Harâm såg sitt blod forsa utbrast han:

”Vid Ka´bahs Herre! Jag har segrat!”

Därpå befallde Allâhs fiende ´Âmir Banû ´Âmir att attackera de övriga. Men i och med att de hade en pakt med Abû Barâ’ vägrade de lyda hans order. Följaktligen befallde han Banû Sulaym samma sak som lydde hans order till minne av Ri´l och Dhakwân. Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare omringades. Hedningarna dödade varenda en frånsett Banû Nadjdjârs Ka´b bin Zayd som blev bortburen från liken. Han levde till dess att han stupade i Vallgravskriget.

´Amr bin Umayyah adh-Dhamrî och al-Mundhir bin Muhammad bin ´Uqbah, som under tiden betade muslimernas boskap, såg hur fåglar gled runt slagfältet. al-Mundhir bin Muhammad begav sig dit och angrep hedningarna till dess att även han stupade tillsammans med sina vänner. ´Amr bin Umayyah blev däremot tillfångatagen. Då han berättade att han kom från Mudhar frigav ´Âmir honom å sin moders vägnar som var skyldig att frige en slav.

På väg tillbaka slog sig ´Amr bin Umayyah ned i ett beskuggat dike i Qarqarah. Efter ett tag anlände två män från Banû Kilâb och gjorde detsamma. En annan teori är att de var från Banû Sulaym. Efter att männen hade somnat dödade han båda två som hämnd på sina vänner. Dock hade männen slutit avtal med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som han saknade vetskap om. Väl framme berättade han om incidenten för Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som sade:

”Du har dödat två människor vars blodspengar jag härmed skall betala.”

Det har rapporterats autentiskt att detta var orsaken till expeditionen mot Banû an-Nadhîr.