51. Kapitel om Allâhs (ta´âlâ) ord ”Allâhs är fullkomlighetens sköna namn; anropa Honom alltså med dessa”

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلِلّهِ الأَسْمَاء الْحُسْنَى فَادْعُوهُ بِهَا وَذَرُواْ الَّذِينَ يُلْحِدُونَ فِي أَسْمَآئِهِ سَيُجْزَوْنَ مَا كَانُواْ يَعْمَلُونَ

”Allâhs är fullkomlighetens sköna namn; anropa Honom alltså med dessa [namn] och håll er på avstånd från dem som missbrukar dem. De skall få den lön som de brukade göra.”1

Ibn Abî Hâtim rapporterade att Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade om:

وَذَرُواْ الَّذِينَ يُلْحِدُونَ فِي أَسْمَآئِهِ

”… och håll er på avstånd från dem som missbrukar dem.”

”Det vill säga avgudar.”

Han sade också:

”De gav al-Lât dess namn efter al-Ilâh och al-´Uzzâ efter al-´Azîz.”

2 – al-A´mash sade:

”Det betyder att de tillför dem något som är obehörigt.”

FÖRKLARING

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلِلّهِ الأَسْمَاء الْحُسْنَى فَادْعُوهُ بِهَا وَذَرُواْ الَّذِينَ يُلْحِدُونَ فِي أَسْمَآئِهِ سَيُجْزَوْنَ مَا كَانُواْ يَعْمَلُونَ

”Allâhs är fullkomlighetens sköna namn; anropa Honom alltså med dessa [namn] och håll er på avstånd från dem som missbrukar dem. De skall få den lön som de brukade göra.”

Allâh (ta´âlâ) klargjorde att Hans namn är sköna och att de inte kan nedsättas av någon brist. De är fullkomliga och består av väldiga betydelser. Allâh beskrivs med dem på ett sätt som tillkommer Honom. Han tillbes med dessa namn däribland ”O Du nåderike, O Du allsmäktige, O Du förlåtande, förlåt mig” och så vidare.

Att Hans namn missbrukas innebär avvikelse från sanningen och tillämpning av dem på någon annan än Allâh. På samma sätt blir personen som dyrkar någon annan än Allâh otrogen på grund av sin handling. Detsamma gäller den som missbrukar Hans namn genom att avvika från sanningen och säger att de saknar betydelse. Det säger Djahmiyyah, som förnekar Allâhs namn och egenskaper, och Mu´tazilah, som förnekar Hans egenskaper. De missbrukar Allâhs namn och egenskaper genom att avvika från sanningen.

Det finns två sorters missbruk:

Större missbruk: Det faller de otrogna i.

Mindre missbruk: Det faller vissa muslimer i när de inte underkastar sig sanningen helt och fullt. De går miste om fullkomlig islam och tro i enlighet med deras missbruk och avvikelse från sanningen.

2 – al-A´mash sade:

”Det betyder att de tillför dem något som är obehörigt.”

Det är en typ av missbruk, nämligen att namnge Allâh med namn som Han inte har uppenbarat något bevis för.

Ett annat missbruk är att kalla al-Lât efter al-Ilâh och al-´Uzzâ efter al-´Azîz.

Även synder är ett missbruk men ett mindre sådant. Den som förnekar Allâh eller avgudar någon annan faller i större missbruk.

17:180