50. Ingen makt, inga rikedomar, inga positioner – bara paradiset

´Allâmah Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî

Manhadj-ul-Anbiyâ’ fîd-Da´wah ilâ Allâh, sid. 88-89

Quraysh erbjöd Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) makt, men han avböjde. När han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) fick möjligheten av välja mellan att vara kung och profet eller slav och sändebud, valde han att vara slav och sändebud. Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) sade:

Medan Djibrîl satt hos profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), tittade han upp mot skyn och såg en ängel stiga ned. Djibrîl sade: ”Den här ängeln har alltsedan den skapats inte stigit ned förrän nu.” När den hade stigit ned, sade han: ”Muhammad! Din Herre har skickat mig till dig och frågar dig om vill vara kung och profet eller slav och sändebud.” Djibrîl sade: ”Ödmjuka dig inför din Herre, Muhammad.” Han sade: ”Slav och sändebud.”1

Utifrån detta faktum lovade Hjälparna och alla andra honom trohetseden om paradiset. Trots att Hjälparnas tillstånd var som svårast och knapprast, lovade han inte dem positioner, makt, provinser, rikedomar eller något annat jordiskt. ´Ubâdah bin as-Sâmit (radhiya Allâhu ´anh) sade:

Jag tillhörde de stormän som lovade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) trohetseden. Vi lovade honom att inte avguda någonting med Allâh, att inte stjäla, att inte hora, att inte döda liv som Allâh har förbjudit orätt, att inte plundra och att inte trotsa för att erhålla paradiset.”

Abû Mas´ûd al-Ansârî (radhiya Allâhu ´anh) sade:

Tillsammans med sin farbror al-´Abbâs, begav sig Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) till sjuttio Hjälpare under ett träd vid ´Aqabah och sade: ”Låt er talare tala och låt honom fatta sig kort. Avgudadyrkarna har ett öga på er. Om de får reda på er kommer de att avslöja er.” Deras talare, Abû Umâmah, sade: ”Muhammad! Begär vad du vill för din Herre. Begär därefter vad du vill för dig själv och för dina följeslagare. Berätta sen för oss vilken belöning vi har hos Allâh (´azza wa djall) och hos er om vi lever upp till det.” Han sade: ”För min Herre (´azza wa djall) kräver jag att ni dyrkar Honom och inte avgudar någon med Honom. För mig och för mina följeslagare kräver vi att ni förser oss med tillflykt, stödjer oss och skyddar oss mot sådant som ni skyddar er själva.” De sade: ”Vad får vi om vi gör det?” Han sade: ”Ni får paradiset.” Då sade: ”Du får vad du kräver.”2

Djâbir bin ´Abdillâh (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

Under Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tio år i Makkah, gick han runt och talade med folk i deras bostäder, i ´Ukâdh, i Madjannah och i Minâ i samband med vallfärden och sade: ”Vem förser mig med tillflykt, vem stödjer mig så att jag förkunna min Herres budskap? Den som gör det får paradiset.”

1Ahmad (2/231) och Ibn Hibbân (2137). Båda rapporterar den via Muhammad bin Fudhayl, från ´Amârah bin al-Qa´qâ´, från Abû Zur´ah, från Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh). Autentisk enligt al-Albânî i ”as-Sahîhah” (¾).

2Ahmad (4/119-120).