50. Himmelsfärden var ett väldigt mirakel

´Allâmah Zayd bin Muhammad al-Madkhalî (d. 1435)

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah al-Yasîrah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah ash-Shahîrah, sid. 57

Samma natt steg profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ned till Jerusalem varifrån han återvände till Makkah. Den natten färdades han från Makkah till Jerusalem, från Jerusalem till de sju himlarna och därefter återigen till Makkah. Morgonen därpå befann han sig i Makkah. Händelsen är ett väldigt stort mirakel eftersom det är hundratals års avstånd mellan himlarna, något han korsade på kort tid och under en och samma natt. Alltså anses Himmelsfärden vara ett mirakel som Allâh hade begåvat och bistått honom med. Hårdnackade förnekare anklagade honom för lögn. De kunde inte tro att han färdades till Jerusalem och upp till himlen på en natt. De skrattade åt honom, gjorde honom till åtlöje och orsakade därmed sin egen undergång.

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) togs upp till kropp och själ. Vissa menar att han togs bara upp till själ, likt en dröm, vilket är fel. Han togs upp till kropp och själ varför Allâh (ta´âlâ) sade:

سُبْحَانَ الَّذِي أَسْرَى بِعَبْدِهِ لَيْلاً مِّنَ الْمَسْجِدِ الْحَرَامِ إِلَى الْمَسْجِدِ الأَقْصَى

Fri från brister är Han som under natten förde Sin slav från den heliga Moskén till den fjärran böneplatsen.”1

Han sade inte att Han förde hans själ, utan:

بِعَبْدِهِ

… Sin slav…”

Det vill säga till kropp och själ. Det är Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs dogm.

117:1