5. Allâhs eviga makt över tronen

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât at-Tawdhîhiyyah ´alâ Muqaddimat-il-Fatwâ al-Hamawiyyah, sid. 28

Versen:

ثُمَّ اسْتَوَى عَلَى الْعَرْشِ

… därefter reste Han Sig över tronen.”1

ska alltså förstås verkligt och betyder att Han höjde Sig över och besteg tronen. Det är versens betydelse. Vad Hans makt beträffar, är den inte begränsad vid tronen. Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) har makt över allting. Det vill säga att det är Han som äger alltet och ordnar det. Därtill säger versen:

إِنَّ رَبَّكُمُ اللّهُ الَّذِي خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالأَرْضَ فِي سِتَّةِ أَيَّامٍ ثُمَّ اسْتَوَى عَلَى الْعَرْشِ

Er Herre är förvisso Allâh som skapade himlarna och jorden under sex dagar, därefter reste Han Sig över tronen.”2

Resningen ägde rum efter att himlarna och jorden skapats under sex dagar. Det bevisar en kronologisk ordning. Utifrån dessa människors dogm tog Allâh makt över tronen efter en seger mot tronens tidigare ägare. När en kung tar makt över ett land besegrar han först sina fiender i det landet. Helt klart är den tolkningen falsk. Författaren (rahimahullâh) har skrivit en avhandling vari han bara avvisar den tolkningen ur tjugo synvinklar.

17:54

27:54