Det femte beviset står i boken ”al-Ikhwân al-Muslimûn Ahdâth san´at at-Târîkh”. Däri säger Mahmûd ´Abdul-Halîm:

”De brukade anse att deras inflytande inte skulle sträcka sig bortom Egyptens gränser oavsett hur stort inflytandet skulle bli. Då överraskades de av att inflytandet sträckte sig till det mest avlägsna arablandet. Landet i Jemen skulle bort och ersättas med ett annat. Det nya landet skulle utvidga sin makt och etablera sin myndighet. Det är den första ringen i kedjan; ett arabland efter ett annat skall falla så att den islamiska statens plattform kan läggas.”1

De skryter om sina helvetiska planer på att störta arabländerna efter varandra. De sade att de hade rensat Egypten från dess lustfyllde kung och hans ruttna tron. Han sade:

”När landet är rensat från den ruttna tronens smuts kommer de att vara de första som sparkar på den.”2

Vem efterträdde då? Var är välfärden från den efterkommande myndigheten? Det är klart och tydligt.