49. Kapitel om Allâhs (ta´âlâ) ord ”Men om Vi förbarmar Oss över henne sedan hon haft att kämpa med svårigheter, säger hon helt säkert: ”Detta är vad som tillkommer mig.”

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلَئِنْ أَذَقْنَاهُ رَحْمَةً مِّنَّا مِن بَعْدِ ضَرَّاء مَسَّتْهُ لَيَقُولَنَّ هَذَا لِي وَمَا أَظُنُّ السَّاعَةَ قَائِمَةً

”Men om Vi förbarmar Oss över henne sedan hon haft att kämpa med svårigheter, säger hon helt säkert: ”Detta är vad som tillkommer mig och den Yttersta stunden tror jag aldrig skall komma.”1

Mudjâhid sade:

”Det vill säga att det är tack vare min handling och jag förtjänar det.”

Ibn ´Abbâs sade:

”Det vill säga att det är min egen förtjänst.”

2 –

قَالَ إِنَّمَا أُوتِيتُهُ عَلَى عِلْمٍ عِندِي

”Han svarade: ”Det [jag äger] har jag fått tack vare mina kunskaper.”2

Qatâdah sade:

”Det vill säga tack vare min kunskap om de olika anskaffningssätten.”

Andra sade:

”Det vill säga tack vare kunskap från Allâh eftersom jag förtjänar den.”

Det är betydelsen av Mudjâhids ord:

”Tack vare min ädelhet.”

3 – Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) berättade att han hörde Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säga:

”Det fanns tre israeler; en spetälsk, en flintskallig och en blind. Allâh ville pröva dem varpå Han skickade en ängel till dem. Han kom till den spetälske och sade: ”Vad tycker du mest om?” Han svarade: ”En fin hudfärg och en fin hy och att jag blir kvitt det som ger människorna avsmak.” Han rörde vid honom så att det som gav avsmak försvann och han fick en fin hudfärg och en fin hy. Därefter sade han till honom: ”Vilken egendom tycker du mest om?” Han sade: ”Kameler (eller kor, Ishâq tvekade).” Han fick tio honkameler. Sedan sade han till honom: ”Må Allâh välsigna dem åt dig.” Efteråt kom han till den flintskallige och sade: ”Vad tycker du mest om?” Han svarade: ”Ett fint hårt och att jag blir kvitt det som ger människorna avsmak.” Han rörde vid honom så att det försvann och han fick ett fint hår. Därefter sade han till honom: ”Vilken egendom tycker du mest om?” Han sade: ”Kor (eller kameler).” Han fick en havande ko. Sedan sade han till honom: ”Må Allâh välsigna den åt dig.” Efteråt kom han till den blinde och sade: ”Vad tycker du mest om?” Han svarade: ”Att Allâh återger mig min syn så att jag kan se människorna.” Han rörde vid honom varpå Allâh återgav honom synen. Därefter sade han till honom: ”Vilken egendom tycker du mest om?” Han sade: ”Får.” Han fick en tacka som precis hade avlat. Alla förlöste sina djur varefter en hade en dal av kameler, en annan en dal av kor och en annan en dal av får.” Därpå kom han till den spetälske i hans skepnad och utseende och sade: ”Jag är en fattig man på resande fot och min reseproviant har tagit slut. Ingen annan än Allâh och sen du kan få mig att komma fram idag. Jag ber dig vid Honom som har gett dig den fina hudfärgen, den fina hyn och egendomen att ge mig en kamel som jag kan fullända min resa med.” Mannen sade: ”Rättigheterna är många.” Han sade: ”Jag verkar känna igen dig. Brukade inte du vara spetälsk som människorna hade avsmak för och fattig som fick en egendom av Allâh (´azza wa djall)?” Han sade: ”Jag har ärvt den här egendomen sedan gammalt.” Då sade han: ”Må Allâh återskapa dig till vad du brukade vara om du ljuger!” Därpå kom han till den flintskallige i hans skepnad och utseende och sade det han sade till den förste och han svarade samma sak. Då sade han: ”Må Allâh återskapa dig till vad du brukade vara om du ljuger!” Därpå kom han till den blinde i hans skepnad och sade: ”Jag är en fattig man på resande fot och min reseproviant har tagit slut. Ingen annan än Allâh och sen du kan få mig att komma fram idag. Jag ber dig vid Honom som har återgett dig din syn att ge mig ett får som jag kan fullända min resa med.” Han sade: ”Jag var blind och Allâh återgav mig min syn. Ta vad du vill och lämna vad du vill. Jag svär vid Allâh att jag inte kommer att protestera mot något som du tar idag för Allâhs sak.” Han sade till honom: ”Behåll din egendom. Ni har blivit prövade. Allâh är nöjd med dig och arg på dina två kollegor.”3

FÖRKLARING

Författaren skrev det här kapitlet för att visa att människor brukar i princip förneka gåvor och vägra erkänna att de är från Allâh (subhânahu wa ta´âlâ).

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلَئِنْ أَذَقْنَاهُ رَحْمَةً مِّنَّا مِن بَعْدِ ضَرَّاء مَسَّتْهُ لَيَقُولَنَّ هَذَا لِي وَمَا أَظُنُّ السَّاعَةَ قَائِمَةً

”Men om Vi förbarmar Oss över henne sedan hon haft att kämpa med svårigheter, säger hon helt säkert: ”Detta är vad som tillkommer mig och den Yttersta stunden tror jag aldrig skall komma.”

Versen bevisar att det är typiskt människan att säga så. Hon förnekar gåvor och vägrar erkänna att de är från deras Skapare (´azza wa djall). Det är typiskt henne att förneka gåvor och säga att hon har fått dem tack vare hennes egna handlingar, mödor och så vidare.

Syftet med kapitlet är att människan skall visa tacksamhet mot gåvor och tillskriva dem Allâh. Även om det är människan som handlar så är det tack vare Allâhs favör. Det är Han som låter växterna växa åt henne. Det är Han som underlättar handel och vinst för henne. Det är harmlöst att understryka anledningarna, men först och främst skall hon klargöra att gåvan är från Allâh och tacka Honom. Det är förbjudet att påpeka anledningarna och glömma Honom som skänker.

3 – Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) berättade att han hörde Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) säga:

”Det fanns tre israeler; en spetälsk, en flintskallig och en blind…”

Denna hadîth består av väldiga kuriosum. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) berättade den i form av en lärdom så att vi inte faller i de fel som israeliterna föll i.

Allâh prövade först dessa tre personer med svåra tider och sedan med lätta tider. Två av dem förnekade Allâhs gåvor medan en av dem visade tacksamhet. Det stärker Allâhs ord:

وَقَلِيلٌ مِّنْ عِبَادِيَ الشَّكُورُ

”Men få är de bland Mina tjänare som känner tacksamhet.”4

Hadîthen uppmanar människan att visa tacksamhet mot gåvor och erkänna att de är från Allâh.

Hadîthen lär också ett fint uppförande i samband med frågor:

”Ingen annan än Allâh och sen du kan få mig att komma fram idag.”

Hadîthen bevisar också Allâhs förmåga och att Han säger bara ”Bli!” och det är.

Den troende skall akta sig för Allâhs straff och alltid tacka Honom (subhânah).

141:50

228:78

3al-Bukhârî (3464) och Muslim (2964).

434:13