49. Den kloke och hemligheter

1 – Den kloke är ålagd att inte avslöja sin hemlighet för någon oavsett om personen är pålitlig eller inte. Förr eller senare händer dem något som får honom att avslöja hans hemlighet.

2 – al-Madâ’inî sade:

”Det brukade sägas att personen med det starkaste tålamodet är personen som inte avslöjar sin hemlighet till sin vän utav rädsla för att det skall hända något så att han avslöjar hans hemlighet.”

3 – Den som bevarar sin hemlighet kommer att leva upp till sin planering, uppnå sitt mål och undkomma brister och skador. Om han inte får det han hoppas på, bevarar han sin hemlighet i en behållare och håller den borta från alla. Om han han blir tvungen att avslöja den, berättar han den för personen som vill honom väl. Hemligheten är ett ansvar och dess avslöjande är ett svek. Hjärtat har sina behållare; det finns behållare som inte rymmer mycket och det finns behållare som gör det.

4 – Ibn-ul-A´râbî sade:

”Det brukade sägas att den kloke är den som aktar sig för sin vän.”

5 – Det är en oförmåga att inte kunna bevara hemligheter. Bara för att man döljer något för sin fiende betyder det inte att man visar det för sin vän. Erfarenheter räcker som lärdomar för de kloka. Den som hör en hemlighet skall inte riva sönder den och sprida den. Hemligheten heter hemlighet för att den inte skall spridas. Således är den kloke ålagd att ha ett vidare bröst för sin hemlighet än vad andra har och se till att inte avslöja den.

6 – Segern kommer med beslutsamheten. Beslutsamheten kommer med reflektionerna. Reflektionerna kommer med bevarade hemligheter. Den som bevarar sin hemlighet väljer fritt. Den som berättar sin hemlighet för andra sjunker i deras ögon och får sin hemlighet avslöjad av dem. Den som inte bevarar sin hemlighet förtjänar att bli ångerfull. Den som förtjänar att bli ångerfull kommer att få ett reducerat förstånd. Den som förblir i detta tillstånd återvänder till okunnigheten.

7 – Den kloke måste veta att samråd avslöjar hemligheter. Därför skall han inte ha samråd med någon som inte är klok, välvillig, älskvärd och religiös. Ett samråd med en person som är på det beskrivna sättet består av välsignelse.

8 – al-Hasan al-Basrî sade:

”Den som ber en rådgivare om råd kommer inte att ångra sig.”

9 – Om en grupp människor frågas om råd och den kloke är bland dem, skall han se till att vara den siste som råder. Det ger honom mer tid att tänka och skyddar honom bättre från misstag. I detta fall finns det en större chans för att vara beslutsam och en mindre risk för att göra fel. Den som ber om råd skall se till att inte be en inkapabel människa om råd på samma sätt som man inte ber den late om hjälp. Rådfrågning är ren vägledning. Den som ber om råd kommer inte att gå miste om vägledning. Den som inte frågar om råd kommer inte att gå miste om vilseledning. Den som ber en rådgivare om råd kommer inte att ångra sig.

10 – Vid svårigheter hör det till den klokes drag att fråga en klok och välvillig person om råd för att sedan lyda honom. Under samrådet skall han erkänna sanningen och inte disputera falskt. Han skall acceptera sanningen från personen som lägger fram den. Han skall inte se ned på den ädla åsikten som kommer från den låga personen. Den farliga pärlan påverkas inte negativt av dykarens knappa fara. Därefter ber han Allâh om vägledning och handlar utmed instruktionerna.