49. Avhuggna lemmar på levande djur

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

ash-Sharh al-Mukhtasar ´alâ Bulûgh-il-Marâm (1/55-56)

En annan förgrening är att om en människa hugger av ett ben på ett levande lamm, får han inte lov att äta det. Ty om detta lamm dör i det skedet räknas det som orent. Oren och förbjuden blir även den kroppsdel som huggs av lammet. Den är bara lovlig att äta om lammet slaktas utmed föreskriften och via dess pulsådror. Skulle man då hugga av lammets ben innan det hinner dö, räknas benet som lovligt eftersom det är slaktat och avlivat.

Om en människa hugger av en geckos svans, så är den förbjuden och oren i alla fall om den så skulle röra på sig en tag efteråt. I och med att en självdöd gecko är oren, blir även dess avhuggna kroppsdel oren.

Om en människa hugger av en gräshoppas ben, anses benet vara rent eftersom självdöda gräshoppor är rena. Skulle en del av en fisk huggas av och fisken lyckas fly, blir den avhuggna kroppsdelen lovlig eftersom självdöda fiskar är lovliga.

Med andra ord säger principen att den kroppsdel som huggs av ett levande djur, får den samma dom som det självdöda djuret; antingen är kroppsdelen ren och lovlig eller också är den oren och olovlig. Detta är en mycket nyttig princip.

Måhända undrar någon varför författaren (rahimahullâh) tog med denna hadîth i avsnittet om vatten i kapitlet om rening. Därför att om en kroppsdel av ett levande djur som är fortsatt rent när det är självdött hamnar i vatten och ändrar dess egenskaper, anses vattnet bibehålla dess renhet eftersom det är ändrat med något rent. Och om ett levande lamms avhuggna ben hamnar i vatten och ändrar dess egenskaper, anses vattnet vara orent eftersom kroppsdelen är oren.