48. Inget behov av at-Tahâwîs frånkännande

´Allâmah Zayd bin Muhammad al-Madkhalî (d. 1435)

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah al-Yasîrah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah ash-Shahîrah, sid. 55-56

Författaren (rahimahullâh) sade:

Han, till skillnad från skapelserna, omfattas inte av de sex riktningarna.”

Inte heller detta frånkännande har rapporterats från Salaf. Det enda frånkännande som accepteras är det som nämns i Qur’ânen och Sunnah. Allâh (tabârak wa ta´âlâ) har ju bekräftat att Han är uppe och ovanför allting annat. Han (´azza wa djall) sade:

هُوَ الْأَوَّلُ وَالْآخِرُ وَالظَّاهِرُ وَالْبَاطِنُ وَهُوَ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمٌ

Han är den Förste och den Siste; Han är den Uppenbare och den Dolde och Han har kännedom om allt.”1

Den Uppenbare är Han som är ovanför allting. Alla skapelser är under Honom (tabârak wa ta´âlâ). Allâh har skapat jorden, de sju himlarna, paradiset och helvetet, tronen är Hans skapelsers tak och Han har rest Sig över Sin tron. Alltså är Allâh uppe.

Dessutom finns det två sorters riktningar: en befintlig och en obefintlig. Den befintliga riktningen är påtaglig och känd till skillnad från den obefintliga som inte finns. Allâh (tabârak wa ta´âlâ) är i en riktning som varken omfattar eller omger Honom. Han är uppe och vare sig nere eller någon annanstans. Så står det i Qur’ânen:

سَبِّحِ اسْمَ رَبِّكَ الْأَعْلَى

Förklara din Herres, den Högstes, namn vara fritt från brister!”2

Han är alltså den Höge som är ovanför allting med Sin essens, status och makt. Han (ta´âlâ) sade också:

لَهُ مَا فِي السَّمَاوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ وَهُوَ الْعَلِيُّ الْعَظِيمُ تَكَادُ السَّمَاوَاتُ يَتَفَطَّرْنَ مِن فَوْقِهِنَّ

Allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär tillhör Honom; Han är den Höge, den Väldige. Himlarna är nära att rämna ovanifrån.”3

Det vill säga den Höge på alla sätt och vis. Alltså finns det inget behov av dessa formuleringar. Det som står i Qur’ânen, Sunnah och Salafs uttalanden är så pass tillräckligt att vi inte behöver formuleringar som inte har förkunnats av Salaf.

157:3

287:1

342:4-5