47. Den kloke och skvaller

1 – Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Skvallraren träder inte in i paradiset.”

2 – Alla människor är ålagda att låta bli att tänka på allt som leder till hat, konflikter och splittring sinsemellan. Den kloke ger sig inte in i det som vi har nämnt. Han accepterar aldrig skvallrarens ord. Han vet vilken synd skvallraren får i nästa liv.

3 – Sulaymân bin Dâwûd (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam) sade:

”Käre son! Jag varnar dig för skvaller. Det är vassare än svärd.”

4 – ´Amr bin Maymûn sade:

”När Mûsâ ville se sin Herre såg han en man under tronen vars plats Mûsâ också ville ha. Han frågade sin Herre om hans namn, men Han sade: ”Jag skall i stället berätta om tre av hans drag. Han avundades inte människorna för gåvorna som Allâh hade gett dem. Han var inte dålig mot sina föräldrar. Han skvallrade inte.”

5 – al-´Utbî sade:

”Jag hörde en beduinkvinna råda sin son: ”Bevara hemligheter och akta dig för skvaller. Det finns inte en kärlek utan att det förstör den och inte ett hat utan att det blossar upp det.”

6 – Den som är känd för skvaller måste undvikas. Det skall inte litas på hans kärlek. Det skall inte finnas någon kontakt och samlevnad med honom.

7 – Ibrâhîm bin Abî ´Ublah sade:

”Jag satt med Umm-ud-Dardâ’ när en man kom och sade: ”Umm-ud-Dardâ’! En man förtalade dig hos ´Abdul-Malik bin Marwân.” Då sade hon: ”Vi anklagas falskt för att sedan renas för något vi inte har gjort.”

8 – Den kloke är ålagd att ignorera skvallrarens rykten och omvandla allt till ett fint bemötande och undvika allt som inte passar de kloka.

9 – Yahyâ bin Abî Kathîr sade:

”Det en skvallrare hinner åstadkomma på en stund klarar inte en magiker av på en hel månad.”

10 – Till skvallrets konsekvenser hör att det river ridåer och avslöjar hemligheter, bidrar med hat, upphäver kärleken, förnyar fientligheten, splittrar samlingen, blossar upp avskyn och påökar avskräckningen. Om han får reda på att hans broder har gjort något skall han kritisera honom och acceptera hans ursäkt om hans ursäktar sig. Han skall dock inte kritisera för mycket. Därtill skall han se till att vara tacksam när ens rättighet bevaras, tålmodig när den missbrukas och kritisk vid dåligt bemötande.

11 – Det åligger den kloke att inte slarva med att kritisera sin broder om han gör fel. Den som inte kritiserar i samband med fel bevarar inte kärleken.

12 – Det är bättre att kritisera än att hålla inne med hatet. Kritik kan vara nyttigare än överseende.

13 – Den kloke får inte kritisera för mycket. Det finns risk att den kritiserade återfaller i det som han kritiseras för. Den som kritiserar sin broder för varje fel kommer att trötta ut honom och få honom att börja hata honom. Det är fult att kritisera för mycket. Likaså hör det till den största respektlösheten att låta bli att kritisera. För mycket kritik dödar kärleken och avskräcker.

14 – ´Alî bin Abî Tâlib sade:

”Kritisera inte för mycket. Kritik medför hat och avsky och är en dålig etikett.”