44. Allâh talar när och hur Han vill

Shaykh Sâlih bin ´Abdil-´Azîz Âlush-Shaykh

Sharh Lum´at-il-I´tiqâd, s. 74-76

Allâhs (´azza wa djall) tal är evigt sett till naturen (قديم النوع), uppkommet efter omständigheterna (حادث الآحاد). Med andra ord talar Han (´azza wa djall) när Han vill och hur Han vill. Hans tal är inget själsligt tal. På Domedagen kommer Han att tala med en röst som kommer höras av såväl nära som avlägsna. Hans änglar i himlen verkställs av Hans röst och Mûsâ (alayhis-salâm) hörde Hans röst.

Till följd därav drog en klyftig Ash´arî och skolastiker, nämligen al-Âmidî, slutsatsen att Mûsâs hörning av Allâhs (´azza wa djall) tal från busken är ett bevis som inte kan tolkas. Ty om Allâhs (´azza wa djall) tal är evigt, ställs frågan om Mûsâ hörde det eviga talet. Om Allâhs (´azza wa djall) tal är evigt, betyder Hans ord:

قَدْ سَمِعَ اللَّهُ قَوْلَ الَّتِي تُجَادِلُكَ فِي زَوْجِهَا

”Allâh har helt visst hört hennes ord, hon som vädjar till dig om sin man.”1

att Han hörde henne tala innan hon och hennes tal fanns. Enligt honom är det oundvikligt att inte bekräfta Allâhs hörbara tal som uppkommer efter omständigheter. Annat alternativ är att ha en falsk dogm om Allâh (´azza wa djall) och som delas av filosofer. Poängen är att han erkände att det är omöjligt att inte bekräfta Allâhs tal.

Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs särskiljs med att de bekräftar Allâhs tal och att Hans tal består av en hörbar röst och bokstäver. Det enda människor begriper från ett tal är ju dess bokstäver. Allâhs tal är nämligen inget själsligt tal som Han inspirerat Djibrîl varefter Djibrîl förmedlat det vidare. Därför säger innovatörerna att Allâhs (´azza wa djall) tal är ett själsligt tal som upprätthålls av Hans essens; om det uttrycks på arabiska, är det Qur’ânen, om det uttrycks på syrianska, är det Evangeliet, och om det uttrycks på hebreiska, är det Tora. De gör Allâhs tal till en enda sak och självaste påbudet, förbudet och beskedet – precis som resten av Hans självaste tal. Det är en nedsättande beskrivning av Allâh (´azza wa djall).

Den sanna dogmen är emellertid uppenbar i enlighet med vad som påvisas i Qur’ânen och Sunnah, däribland Hans (´azza wa djall) ord:

وَكَلَّمَ اللّهُ مُوسَى تَكْلِيمًا

Och Mûsâ som Allâh talade med ett verkligt tal.”

Han betonade talet som verkligt såtillvida att det inte kan betyda något annat än tilltal. Ty utan den betoningen hade det varit möjligt att säga att talet var ohörbart. Den föreställningen hävdes dock när Han (´azza wa djall) betonade talet och sade:

تَكْلِيمًا

… med ett verkligt tal.”

Därför utmärktes Mûsâ (´alayhis-salâm) med detta draget. Han var nämligen tilltalad av den Nåderike; Allâh (´azza wa djall) talade direkt till honom utan medlare.

158:1