Till makans rättigheter över maken hör att han är svartsjuk på sin maka. Hon skall se att han är svartsjuk på henne. Svartsjukan skall dock vara kontrollerad så att den endast medför det positiva och avvärjer det negativa.

Han skall bli svartsjuk på sin maka om något av hennes kropp blottas. Han skall bli svartsjuk på sin maka om hon tittar på utomstående män. Han skall bli svartsjuk på sin maka om hon blandas med utomstående män. Han skall bli svartsjuk på sin maka om hon obehövligt talar med en utomstående man.

Vad beträffar svartsjukan i form av tvivel och irrelevanta misstankar, så är den förbjuden. Det finns män som säger att de är svartsjuka och börjar kontrollera sina fruar oskäligt. De tvivlar på dem oskäligt. Så fort han kommer hem skall han titta i hennes mobiltelefon och listan över uppringda nummer. Om hennes mobiltelefon ringer ställer han sig bredvid henne för att höra vem hon talar med. Han kontrollerar allting och tvivlar på henne. Om han hör henne tala frågar han:

”Vem syftar du på?”

Om han hör människorna antyda något, får han för sig att de menar hans hustru. Han bara betvivlar henne. Han säger att han är svartsjuk, men en sådan svartsjuka är förbjuden. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Det finns en svartsjuka som älskas av Allâh och det finns en svartsjuka som hatas av Allâh. Vad beträffar svartsjukan som Allâh älskar, så är det svartsjukan utav misstanke. Och vad beträffar svartsjukan som Allâh hatar, så är det svartsjukan utan misstanke.”1