42. En studie om strykningens tidsfrist

Den tredje studien handlar om strykningens tidsfrist. De lärda har delade åsikter om den.

De flesta lärda bland följeslagarna, efterföljarna och generationerna efter dem anser att den boendes tidsfrist varar ett dygn medan resenärens tidsfrist varar tre dygn.

Andra lärda säger att strykningen saknar tidsfrist helt och fullt. I boken ”al-Madjmû´” står det:

”Våra kollegor har citerat den åsikten från Abû Salamah bin ´Abdir-Rahmân, ash-Sha´bî, Rabî´ah, al-Layth och merparten av Mâliks anhängare. Det är även hans kända åsikt. Han har också en annan åsikt som säger att strykningen är tidsbegränsad. Därjämte har han en tredje åsikt däri han menar att den boendes strykning är tidsbegränsad till skillnad från resenärens. Ibn-ul-Mundhir sade:

”Sa´îd bin Djubayr sade: ”Han skall stryka från morgon till natt.”1

Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah sade:

”Resenärens strykning är inte tidsbegränsad om han besväras av att ta av dem och ta på dem. Ett exempel på det är postmannen som arbetar för muslimernas välfärd.”2

När börjar då den eventuella tidsfristen?

Majoriteten anser att den börjar från och med att tvagningen bryts för första gången. I ”al-Madjmû´” står det:

”al-Awzâ´î och Abû Thawr sade att tidsfristen börjar från och med strykningen efter den brutna tvagningen. Det är även en åsikt som rapporteras från Ahmad och Dâwûd. Det är bevisligen den korrekta åsikten. Den valdes av Ibn-ul-Mundhir som citerade liknande från ´Umar bin al-Khattâb (radhiya Allâhu ´anh). al-Mâwardî och ash-Shâshî citerade al-Hasan al-Basrî som menade att tidsfristen börjar från och med att fotbeklädnaden tas på.”3

1al-Madjmû´ (1/467).

2al-Ikhtiyârât, sid. 15.

3al-Madjmû´ (1/470).