40. Var Shaykh Muhammad bin ´Abdil-Wahhâbs kall ett sekteristiskt kall liksom al-Ikhwân al-Muslimûns och Djamâ´at-ut-Tablîghs kall?

Fråga 40: Var Shaykh Muhammad bin ´Abdil-Wahhâbs kall ett sekteristiskt kall liksom al-Ikhwân al-Muslimûns och Djamâ´at-ut-Tablîghs kall? Vad råder ni den som säger så och sprider det i böcker?

Svar: Shaykh Muhammad bin ´Abdil-Wahhâbs (rahimahullâh) kall var överensstämmande med Salafs metodik vad beträffar fundament och förgreningar1. Dess motiv var inte begränsat vid en viss grupp frånsett Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs lära i alla tider.

Apropå grupper som al-Ikhwân al-Muslimûn, Djamâ´at-ut-Tablîgh och andra2, så manar vi dem allesammans att hänvisa sina metodiker till Qur’ânen, Sunnah och Salafs lära och förståelse och jämföra dem med dem. Om något av dem stämmer överens med dem, så är det bara att lovprisa Allâh. Och om de motsäger dem så skall felet korrigeras. Det är det vi kallar till.

1Hans (rahimahullâh) böcker är tillgängliga. De klargör den korrekta läran, Tawhîd (som är Allâhs rättighet över slavarna) och det som motsäger Tawhîd. Han kallade människorna till att dyrka Allâh allena och förkasta allting annat. Det är alla sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam) kall. Det är den reformerande imamens kall med vilket Allâh har gett liv i människor och länder. Än i dag njuter vi av hans välsignade kalls ynnest – och lov och pris tillkommer Allâh.

2Har al-Ikhwân al-Muslimûns grundare eller någon av hans anhängare fram till skrivande stund skrivit en bok om Tawhîd och den sanna läran? Kallade Hasan al-Bannâ till att dyrkan uppriktigt ägnas Allâh (ta´âlâ) allena och att all sorts avguderi förkastas? Likviderade han kupolerna på gravarna? Jämnade han relikerna med marken? Förbjöd han Tawassul via så kallade fromma och troende personligheter? Etablerade han Sunnah? Inga av dessa frågor har ett jakande svar. Svaret finns hos honom som känner Salafs lära, jämför den med al-Ikhwân al-Muslimûns kall som representerades av dess grundare Hasan al-Bannâ och läser hans böcker. Han skall inse att al-Bannâ hade inget uttryckligt och seriöst kall för att bekämpa avguderi och innovationer. Tvärtom! Hasan al-Bannâ sade:

”Jag var tillsammans med bröderna Hassâfiyyah i Damanhur. Varje natt var jag närvarande i Tawbah-moskén.” (Mudhakkirât-ud-Da´wah wad-Dâ´iyah, sid. 24)

Är detta ett kall till filtrering av läran? Han sade i samma bok:

”as-Sayyid ´Abdul-Wahhâb (som tillåter medlemskap i Hassâfiyyah-orden) var närvarande. Jag tog emot Hassâfiyyah-Shâdhiliyyah-orden från honom. Han gav mig lov att lära ut dess böner och uppgifter.” (Sid. 24)

Han sade också:

”Dagarna i Damanhur var fulla av passion för Tasawwuf. Det var en tid full av dyrkan och Tasawwuf.” (Sid. 28)

Han sade även:

”Vi tillbringade många fredagar i Damanhur. Vi brukade resa för att besöka en av de fromma och troende männens gravar i Damanhur. Ibland besökte vi Dusûqî. Vi kunde gå direkt efter Fadjr och komma fram nästan 08:00 på morgonen. Vi gick i tre timmar. Avståndet var nästan 20 km. Vi besökte graven, bad fredagsbönen och vilade. Därefter återvände vi till Damanhur.” (Sid. 30)

Hörde han inte profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”Det skall inte resas någonstans frånsett till de tre moskéerna…”? (al-Bukhârî (1132) och Muslim (1397))

Hasan al-Bannâ sade:

”Vi kunde besöka ´Uzbah an-Nawwâm eftersom han var begravd på samma begravningsplats som Shaykh Sayyid Sindjar, en av Hassâfiyyah-ordens framstående personligheter som var kända för sin rättfärdighet och gudfruktighet. Vi tillbringade hela dagen där och gick sedan tillbaka.” (Sid. 30)

Han sade också:

”Jag kommer ihåg hur vi vanligtvis paraderade för att fira sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) födelsedag. Vi gjorde så varje kväll efter ‘närvaron’, från den första Rabî´ al-Awwal till den tolfte Rabî´ al-Awwal. Vi paraderade och sjöng visor och upplevde en fullständig lycka och glädje.” (Sid. 52)

En av visorna var:

Den här älsklingen har närvarat med älsklingar

och förlåtit alla deras tidigare synder

Han sade även:

”Att söka Allâhs närhet via en skapelse, Tawassul, är en förgreningsorienterad oenighet som är relaterad till tillbedjans tillvägagångssätt. Det är ingen dogmatisk fråga.” (Madjmû´ Rasâ’il Hasan al-Banna, sid. 392)

Detta behöver ingen kommentar. Mannen var en Sûfî, Hassâfî och gravdyrkare. Han gav profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Skaparens egenskap när han sade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förlåter synder. Inget är kvar åt Allâh. Fjärran är Allâh från vad de säger. Han sade även när han talade om Allâhs namn och egenskaper:

”Hur mycket man än talar om den här frågan så leder den slutligen till ett enda resultat, nämligen att bara Allâh (tabârak wa ta´âlâ) vet vad de betyder.” (Madjmû´ Rasâ’il Hasan al-Banna, sid. 452)

Jag hittade hur Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) uttalade sig om Mufawwidhah som säger att endast Allâh vet vad Hans egenskaper betyder och att de hör till de värsta Ahl-ul-Bid´a. Han sade:

”Apropå Tafwîdh, så har Allâh (ta´âlâ) befallt oss att tänka på Qur’ânen och uppmanat oss till att begripa den och förstå den. Hur är det då möjligt att vi krävs på att inte förstå den, känna den och begripa den… Det klargör att Mufawwidhah, som hävdar att de följer Sunnah och Salaf, hör till den värsta typen av Ahl-ul-Bid´a och de vilsna.” (Dar’ Ta´ârudh-il-´Aql wan-Naql (6/201-205)

Är det då möjligt för personen som besitter minsta lilla kunskap och förstånd att göra minsta lilla jämförelse mellan Imâm och reformator Muhammad bin ´Abdil-Wahhâbs (rahimahullâh) kall och kallet som utfördes av innovationernas reformator? Det är en stor skillnad mellan stjärnan och jorden.

Imâm och Shaykh ´Abdul-´Azîz bin ´Abdillâh bin Bâz (rahimahullâh) blev frågad om al-Ikhwân al-Muslimûn. Nedan följer frågan och svaret:

Fråga: al-Ikhwân al-Muslimûn har inträtt Saudiarabien sedan en tillbaka och har blivit klart aktiva bland studenterna. Hur pass stämmer deras rörelse överens med Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs metodik?

Svar: al-Ikhwân al-Muslimûns rörelse kritiseras av de lärdas elit. Ty den är inte baserad på ett kall till Tawhîd och varning för avguderi och innovationer. De har speciella tillvägagångssätt och saknar ett kall till Allâhs religion och den korrekta dogmen som has av Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah. Sålunda måste al-Ikhwân al-Muslimûn måna om Salafiyyahs kall som går ut på att kalla till Tawhîd, fördöma gravdyrkan och fasthållning vid de döda och åkallan till de döda liksom al-Hasan, al-Husayn och al-Badawî. De är skyldiga att måna om denna grundläggande grund, nämligen betydelsen av ‘det finns ingen sann gud utom Allâh’ som är grunden till religionen. Det första som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kallade Makkahs invånare till var att dyrka endast Allâh och betydelsen av ‘det finns ingen sann gud utom Allâh’.

Många lärda kritiserar al-Ikhwân al-Muslimûn på grund av detta. De uppmanar alltså inte människorna att uppriktigt dyrka Allâh allena och inte heller fördömer de ignoranterna som fäster sig vid de döda genom att be dem om hjälp, avlägga eder för dem och slakta för dem. Sådana handlingar är större avguderi.

De kritiserar dem även för att inte följa Sunnah, måna om den ädla hadîthen och rätta sig efter Salafs metodik inom de föreskrivna domarna.

Det finns mycket annat. Jag hör mycket från al-Ikhwân som de kritiserar dem för. Vi ber Allâh vägleda dem. (al-Madjallah (Upplaga 806, sid. 24, 1416-02-25))

En opponent protesterade mot ´Allâmah Ibn Bâzs (rahimahullâh) kritik och visade brist på respekt. Han skrev följande:

”Jag respekterar dig, uppskattar dig och älskar dig för Allâhs sak. Jag har dock en invändning mot er. Idag läste jag i ”al-Madjallah” ett tal om al-Ikhwân al-Muslimûn som tillskrevs er. Skribenten skrev att al-Ikhwân al-Muslimûn bryr sig inte om dogmen, firar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) födelsedag och gör många andra innovationer. Jag blev mycket chockad när jag läste det. Jag har ju haft att göra med al-Ikhwân al-Muslimûn i Egypten i flera år och känner inte till att de gör något av det. Jag har inte sett någon innovation alls hos dem eller någonting annat som nämns i den här artikeln. Därför hoppas jag att ni rättar till ert uttalande.”

Allâh är större! Han vill att Shaykhen ändrar sitt uttalande som är baserat på kunskap och kännedom. Talar Imâm Ibn Bâz utan kunskap? Fri är Allâh från brister! Följaktligen svarade Shaykhen och imamen av Ahl-us-Sunnah:

”Ja, många säger så om al-Ikhwân. Jag har citerat flera lärda och bröder om att al-Ikhwân al-Muslimûn inte bryr sig mycket och seriöst om att varna för allt som är relaterat till avguderiet och gravdyrkarnas kall. Detta syns i alla fall i deras böcker och tillvägagångssätt. Den som refererar till deras böcker inser det.” (Ur ett kassettband som spelades in i at-Tâ’if, Safar 1416)

Frågeställaren både visade respektlöshet och lögn och påhitt om Shaykhen. För det första inleder han frågan med:

”Jag respekterar dig, uppskattar dig och älskar dig för Allâhs sak.”

Vem tilltalas på det viset? En av Ahl-us-Sunnahs imamer som stödjer Sunnah och krossar innovationer.

För det andra säger han:

“Jag har dock en invändning mot er. Idag läste jag i ”al-Madjallah” ett tal om al-Ikhwân al-Muslimûn som tillskrevs er.”

Det är respektlöst. Det verkar som att frågeställaren inte har läst hur elever skall uppföra sig med sina lärare, hur Imâm ash-Shâfi´î (rahimahullâh) uppförde sig med sin lärare Imâm Mâlik bin Anas eller hur Imâm Ahmad bin Hanbal uppförde sig med sin lärare Imâm ash-Shâfi´î (rahimahumullâh). Frågeställaren och hans jämlikar bör först lära sig vett och etikett innan de börjar söka kunskap. Han säger:

”… ett tal om al-Ikhwân al-Muslimûn som tillskrevs er.”

Det betyder att imamen (rahimahullâh) är försumlig eftersom frågan innebär att han dikteras om något han inte anser eller vet. Glöm inte bort att detta var en statlig intervju och viktig artikel som inte kan ändras av journalisten. Och om det hade hänt så skulle Shaykhen aldrig varit tyst om det och framför allt med tanke på att Shaykhen hade sin fritid då han läste dagstidningar.

För det tredje säger han:

”Skribenten skrev att de firar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) födelsedag och gör många andra innovationer…”

Han fortsätter vara respektlös mot Imâm Ibn Bâz (rahimahullâh) när han säger: ”Skribenten skrev…”. Därtill ljuger han om Shaykhen när han anklagar honom för att ha sagt att de firar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) födelsedag och gör många andra innovationer.

Shaykhens artikel om al-Ikhwân al-Muslimûn som fick frågeställaren och hans jämlikar att koka av ilska är en kopia av originalet. Läsaren är inte naiv att falla för lögner. Läs artikeln och hänvisa till originalet. Var står det att de firar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) födelsedag och gör många andra innovationer? Men insikten är blind och kan inte godta sanningen och vägledningen! Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”En man kommer att fortsätta ljuga till dess att han skrivs upp som lögnare hos Allâh.” (Muslim (2607))

För det fjärde säger frågeställaren:

”Jag blev mycket chockad när jag läste det. Jag har ju haft att göra med al-Ikhwân al-Muslimûn i Egypten i flera år och känner inte till att de gör något av det.”

Jag ber den chockade läsa sektens böcker, vilket den ädle imamen poängterade i slutet av sitt svar till dig. Om du inte kan läsa dem på grund av tidsbrist, så får du referera till de tidigare sidorna. Där kommer du att hitta kortfattat vad al-Ikhwân al-Muslimûn gör med sin ledare Hasan al-Bannâ i fören. Det du inte vet täcks av deras egna erkännanden.

Om du hade känt och förstått reglerna ”Den som memorerar går före den som inte memorerar”, ”Kritik har företräde framför beröm” och ”Den pålitliges tillägg är accepterat” samt att talaren är sin tids ledare inom kritik och beröm och kritiserar inte förrän han är säker på sin sak, skulle du inte gett dig in i detta.

För det femte säger han:

”Jag har inte sett någon innovation alls hos dem eller någonting annat som nämns i den här artikeln. Därför hoppas jag att ni rättar till ert uttalande.”

Fri är Allâh från brister! Vad är detta för våghalsighet och påhopp på detta höga berg! Han kräver att dagens referens för samfundet skall avvika från sanningen. Jag svär vid Allâh att jag känner ädla lärda bland hans (rahimahullâh) kollegor som skäms för att tala i moskén i hans närvaro eller i en sittning som han sitter i förrän de ber om lov eller får lov. Vissa av dem är till och med medlemmar i styrelsen Kibâr-ul-´Ulamâ’. Vad skall man då säga om att ställa ett sånt här krav?

För det sjätte gav imamen (rahimahullâh) ett förkrossande svar när han underströk det han sade i den angivna artikeln och lade till att frågeställaren och hans jämlikar skulle referera till sektens böcker för att försäkra sig om vad som har sagts.