4. Rädslan för avguderiet

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

 

1 – Allâh (´azza wa djall) sade:

 

إِنَّ اللّهَ لاَ يَغْفِرُ أَن يُشْرَكَ بِهِ وَيَغْفِرُ مَا دُونَ ذَلِكَ لِمَن يَشَاء 

 

”Allâh förlåter inte dem som sätter medhjälpare vid Hans sida, men Han förlåter den Han vill hans mindre synder.”1

 

2 – Ibrâhîm (´alayhis-salâm) sade:

 

وَاجْنُبْنِي وَبَنِيَّ أَن نَّعْبُدَ الأَصْنَامَ

 

”Och bevara mig och mina söner från att dyrka statyer.”2

 

3 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

 

”Det jag fruktar mest för er är det mindre avguderiet.” När han blev frågad om det sade han: ”Ögontjäneri.”3

 

4 – Ibn Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

 

”Den som dör efter att ha tillbett en vederlike vid Allâhs sida hamnar i Elden.”4

 

Rapporterad av al-Bukhârî.

 

5 – Muslim rapporterade att Djâbir (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

 

”Den som träffar Allâh efter att inte ha satt någon vid Hans sida hamnar i paradiset. Och den som träffar Honom efter att ha satt någon vid Hans sida hamnar i Elden.”5

 

 

FÖRKLARING

Kapitlet handlar nämligen om den obligatoriska fruktan för avguderiet. Den troende är ålagd att vara rädd för avguderiet och synderna. Han skall hålla sig borta från dem och i synnerhet från avguderiet. Han skall inte känna sig trygg med det.

Avguderiet innebär att någon annan än Allâh tar del av dyrkan oavsett vilken dyrkan det handlar om. Därför kallas det för avguderi. Dyrkan är endast Allâhs rättighet. Vad som är värre än så är att ägna all dyrkan någon annan än Allâh (´azza wa djall).

1 – Allâh (´azza wa djall) sade:

إِنَّ اللّهَ لاَ يَغْفِرُ أَن يُشْرَكَ بِهِ وَيَغْفِرُ مَا دُونَ ذَلِكَ لِمَن يَشَاء

”Allâh förlåter inte dem som sätter medhjälpare vid Hans sida, men Han förlåter den Han vill hans mindre synder.”6

Däri klargörs avguderiets allvar och fara. Om en människa dör i ett sådant tillstånd förlåts hon inte. Hon kommer att vistas i helvetet i evig tid. Så är inte fallet med de andra synderna. Det är upp till Allâh om Han vill straffa personen och sedan föra in honom i paradiset eller om Han vill förlåta honom. Men när det kommer till avguderiet säger Allâh (ta´âlâ):

إِنَّهُ مَن يُشْرِكْ بِاللّهِ فَقَدْ حَرَّمَ اللّهُ عَلَيهِ الْجَنَّةَ وَمَأْوَاهُ النَّارُ

”Allâh utestänger den från paradiset som sätter medhjälpare vid Allâhs sida och Elden skall bli hans sista hemvist.”7

2 – Ibrâhîm (´alayhis-salâm) sade:

وَاجْنُبْنِي وَبَنِيَّ أَن نَّعْبُدَ الأَصْنَامَ

”Och bevara mig och mina söner från att dyrka statyer.”8

Däri återfinns avguderiets fara. Profeternas mästare efter vår profet (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam) var rädd för avguderiet. Det är obligatoriskt att ta efter dem och vara mer rädda för avguderiet än vad de var.

Statyer är skulpturer i form av exempelvis människor och djur. Det fanns olika typer av avgudadyrkare. Vissa dyrkade statyer. Andra dyrkade annat som träden, havet, solen och månen. Alla är de enade om att ägna dyrkan någon annan än Allâh (´azza wa djall). En staty kan även kallas för ”avgud”.

3 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Det jag fruktar mest för er är det mindre avguderiet.” När han blev frågad om det sade han: ”Ögontjäneri.”9

Denna hadîth rapporteras av Ahmad med en god berättarkedja via Mahmûd bin Lubayd från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Den rapporteras även från andra håll med starka berättarkedjor. Alla bevisar de att det är obligatoriskt att akta sig för ögontjäneriet och att det är farligt. Det finns rättfärdiga människor som faller i det. De kan falla i ögontjäneri när de förrättar bönen, betalar allmosan, befaller det goda och förbjuder det onda. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som vill ha ett rykte kommer att avslöjas av Allâh och den som vill synas kommer att avslöjas av Allâh.”10

Fortsättningen på hadîthen är:

”Allâh kommer att säga till ögontjänarna på Domedagen: ”Gå till dem som ni gjorde till er för på jorden och titta om de har någon belöning.”11

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Allâh (ta´âlâ) sade: ”Jag är den mest självtillräcklige partnern som inte är i behov av partnerskap. Den som gör en handling vari han avgudar någon annan med Mig, skall Jag lämna både honom och hans avguderi.”12

Rapporterad av Muslim. Således är det obligatoriskt för människan att endast dyrka Allâh allena.

4 – Ibn Mas´ûd (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som dör efter att ha tillbett en vederlike vid Allâhs sida hamnar i Elden.”13

Rapporterad av al-Bukhârî.

En vederlike är en jämlike och en like som tillbes och bes om hjälp vid sidan av Allâh. Denne kommer att vistas i helvetet för alltid. I en formulering står det att Ibn Mas´ûd sade:

”Och den som dör utan att ha tillbett en vederlike vid Allâhs sida hamnar i paradiset.”

Det vill säga att den som dör i ett monoteistiskt tillstånd hamnar i paradiset. Det bevisar att den som dyrkar vederlikar av fromma människor, profeter, träd eller stenar vid Allâhs sida hamnar i helvetet.

5 – Muslim rapporterade att Djâbir (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som träffar Allâh efter att inte ha satt någon vid Hans sida hamnar i paradiset. Och den som träffar Honom efter att ha satt någon vid Hans sida hamnar i Elden.”14

Häri framgår avguderiets fara och att det är obligatoriskt att vara rädd för det och akta sig för det.

Hadîthen består av två fordringar:

1 – Den som träffar Allâh utan att ha satt någon vid Hans sida hamnar i paradiset.

2 – Den som träffar Honom som avgudadyrkare hamnar i helvetet. Därför nämns det i en annan formulering att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Skall jag inte berätta för er om de två fordringarna?” De sade: ”Jo.” Han sade: ”Den som träffar Allâh efter att inte ha satt någon vid Hans sida hamnar i paradiset. Och den som träffar Honom efter att ha satt någon vid Hans sida hamnar i Elden.”

14:48

214:35

3Ahmad (23680). Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh-ul-Djâmi´” (1555).

4al-Bukhârî (4497).

5al-Bukhârî (129) och Muslim (93).

64:48

75:72

814:35

9Ahmad (23680). Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh-ul-Djâmi´” (1555).

10al-Bukhârî (6499) och Muslim (93).

11Ahmad (23680). Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh-ul-Djâmi´” (1555).

12Muslim (2985).

13al-Bukhârî (4497).

14al-Bukhârî (129) och Muslim (93).